Bristande vetskap om utkomststödet

Jag skrev om den sociala nöden (ÅU 28.2) och analyserade även hur bristande vetskap råder om utkomststödet. Det råder många fördomar och missuppfattningar om hur utkomststödet fungerar och om vilka utgifter det täcker. Informationen vill inte nå ut.

ÅU hade ett intressant reportage om hur diakonin inom Åbo svenska församling försöker hjälpa nödställda och mindre bemedlade och det är en viktig uppgift för församlingar att fylla. Tyvärr ges vilseledande uppgifter om utkomststödet i de uttalanden som den intervjuade diakonissan gör.

Utan tvekan gör diakonissorna en helhjärtad insats. De ger ett behövligt stöd åt många behövande medmänniskor både andligt och praktiskt och det är en viktig uppgift inom vår kyrka.

En viktig utgångspunkt är att Åbo svenska församling uppger att den har som utgångspunkt att de som begär diakonal hjälp först skall ansöka om utkomststöd, som är den sociala stödform som de nödställda främst är i behov av. Om diakonin vet att den hjälpbehövande har utkomststöd vet den att det är fråga om de fattigaste i samhället eftersom detta stöd är noggrant behovsprövat. Och det ges främst åt ensamma och främst åt långtidsarbetslösa. De ensamma utgör den absoluta majoriteten. Då det gäller pensionärer är det nästan alltid höga sjukdomskostnader som leder till behov av utkomststöd, mycket sällan andra orsaker gör det då vi har en skattefri garantipension på 775 euro. Medan arbetslösa på grundnivå får endast kring 550 euro i månaden.

I reportaget ger tyvärr diakonissan mycket vilseledande information om utkomststödet då hon uppger att en klient blir med drygt 400 euro i månaden och av den summan skall betalas mediciner, läkare och tandläkare. Detta stämmer inte alls.

Grundbeloppet är 491 euro, men utöver det ges full ersättning för alla mediciner och alla vårdkostnader av vilket slag de än är. Dock skall vården vara inom den offentliga sektorn. Därtill betalt för glasögon, ögonläkare, hemförsäkring, id-bevis, el och värme och hela hyresutgiften som inte täcks av bostadsbidraget.

Då det gäller utmätning påverkar dess betalning inte på något sätt utkomststödets omfattning. Som månadsinkomst räknas nettoinkomsten efter skatt och för den som är utmätt den summa som återstår efter utmätningen.

I det fall som togs upp i reportaget uppgavs att en klient blir med drygt 400 i månaden och alltså inte med 491 som alla skall bli med. Orsaken är att FPA för varje kommun tillämpar en godtagbar normhyra som i Åbo är 540 och den summan får utkomststödsklienterna full täckning för. Men om de inte accepterar att hålla sig inom den hyran måste de själv bekosta den hyressumma som överstiger gränsen och då hyran i detta fall var över 600 blir resultatet att summan 491 blir drygt 400. Det är alltså klientens eget val att inte hålla sig inom gällande ramar.

Då det gäller diakonin i Åbo har jag i vissa fall förundrat mig över hur frikostigt den delar ut betalning av flyttkostnader fast FPA skulle betala flyttningen med utkomststöd. Det att FPA inte gjort det i vissa fall har berott på att klienterna hyrt för dyr bostad och inte velat acceptera normgränsen 540. Ändå vet vi att det ständigt finns lediga hyresbostäder inom normen i Åbo.

Varje debatt om utkomststöd är välkommen för att den förbättrar vetskapen om dess struktur.

Bo Holmberg