Utbildning i strategin för Pargas stad
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Pargas behöver uppdatera sitt utbildningspolitiska program. Det senaste programmet skrevs inför den förra fullmäktigeperioden 2012-2016 och mycket har hänt såväl i Pargas som inom utbildning sedan dess. Uppdateringen sammanfaller dessutom lämpligt med arbetet att ta fram konkreta åtgärder för förverkligandet av stadens nya strategi.
Då man talar om utbildningens strukturer begränsar man ofta diskussionen till ekonomin. I allt utvecklings- och kvalitetsarbete är också ledarskapet i en viktig roll. Att garantera ett tillräckligt ledarskap – både kvalitativt och kvantitativt - behöver skrivas in i programmet. T ex de skolvisa läsårsplanerna är ett konkret resultat av ledarskapet – om det finns bra helhetsplaner blir verksamheten en samverkan mellan delarna där alla vet sin roll.
Skolornas verksamhet definieras förutom i läsårsplanerna i läroplanen, vilken lärarna verkställer i sin undervisning. Eftersom utvärderandet av verksamheten utgår från ett elevperspektiv behöver skolan ha en kundsyn för att lyckas i sitt uppdrag. Konkret betyder det t ex sektorövergripande samarbete för ett bra stöd och studiehandledning. Kundsyn kan också vara att utveckla en bra webbpedagogik som en fortsättning på anskaffandet av en tidsenlig IT-utrustning i skolorna.
Den fysiska lärmiljön – skolnätet – har diskuterats och beslutats om under förra fullmäktigeperioden. Nästa steg borde vara en behovsbaserad underhålls- och renoveringsplan för att garantera ändamålsenliga utrymmen på de olika verksamhetsställena. Också det ett sektorövergripande samarbete (i detta fall med fastighetsavdelningen).
I den tvåspråkiga skärgårdsstaden Pargas skulle det falla sig naturligt att inom utbildning samarbeta såväl över språkgränsen som kring Skärgårdshavet och Östersjön. Samarbete med andra skolor kring Östersjön finns redan men borde skrivas in i programmet med en klar utvecklingsmålsättning.
Enligt nuvarande plan skall en tvåspråkighetsstrategi tas i bruk inom stadens bildningsväsen i augusti 2018. Förhoppningen är att tvåspråkighetsstrategin konkret beskriver utvecklandet av samarbetet över språkgränserna. Preliminära planer på ett tvåspråkigt skolcampus finns redan.
Pargas kunde också vara staden som tar steget ut och söker om tillstånd för försöksverksamhet för att definiera och utveckla tvåspråkig utbildning. Den jämna fördelningen mellan språkgrupperna i staden kunde utgöra en optimal miljö för försök och forskning kring tvåspråkig utbildning och språkundervisning överlag.
Det som redan finns och fungerar bör garanteras tillräckliga resurser för att utvecklas. Gäddan och gänget samt Läsväskan är exempel på innovativa koncept som är färdiga för en bredare spridning t ex i form av olika samarbets- och utvecklingsprojekt.
För att kunna utvärdera hur en viss verksamhet utvecklas finns i stadens budget och ekonomiplan definierat mätare för verksamheten, så ock för utbildningen. Nya mätetal vilka borde följas upp för utbildningsverksamheten är a) kostnad per elev i förhållande till uppskattad*) statsandel, b) utvecklingen av andelen personalkostnader/ köptjänster/ material/ understöd/ övriga kostnader av bildningens totala kostnader, c) elevprognos och d) timfördelning.
Jag ser med förväntan fram emot ett intressant utbildningspolitiskt program 2018–2022.
Tomas Björkroth
SFP
Medlem i bildningsnämnden och bildningsnämndens svenska sektion
*) Statsandelen för grundläggande utbildning är sedan år 2010 inte öronmärkt utan ingår i en större helhetssumma men t ex kommunersättningen för elever som går i skola i annan än hemkommunen kunde utgöra ett lämpligt jämförelsetal.