"Oj, så bra det fungerar"

Om det är någon som prisar hemsjukvården och hemvården på Kimitoön så är det Curt Dannström, 77 år.

Han pensionerades 2002 från tjänsten som kommundirektör i Dragsfjärd och har sedan dess drabbats av ohälsa på många vis.

Men han bor kvar hemma i Dalsbruk och är tacksam för att sönerna övertygade honom att ta kontakt med hemsjukvården.

– Jag var skeptisk men oj, så bra det fungerar. Om det sedan är blodprov eller matuppköp så får jag hjälp, säger han.

– Dessutom är det roligt att resonera med flickorna, de är verkligen väl utbildade och duktiga, säger han.

Då ÅU på torsdagen är bjuden att titta in så är sjukskötare Jessica Backas på plats. Dannström hör till de klienter hon besöker regelbundet.

– Vi är tre sjukskötare i vårt team och delar på patienterna enligt bokstavsordning. Jag har hand om ungefär femton. Det är meningen att de och deras anhöriga ska ha låg tröskel för att ta kontakt med mig, säger Backas.

Hon började jobba här i våras och trivs jättebra särskilt som jobbet är så omväxlande.

– Vi har mycket att göra men vi är inte så stressade att vi inte skulle hinna prata något ord med dem vi gör besök hos, säger hon.

Antalet besök kan vara allt mellan sex och sjutton per dag.

– Vi planerar för varje vecka hur vi ska lägga upp besöken så att det blir så lite onödigt körande som möjligt, men ibland lyckas det inte helt. Det kan ju också komma akuta fall, säger Backas.

Teamet som hon tillhör jobbar på södra delen av Kimitoön. Förutom fem sjukskötare så jobbar nio närvårdare och tre hemvårdare här. Sammanlagt har de hand om 85-90 klienter. På norra delen är antalet nästan exakt detsamma.

Ännu flera kunde vårdas hemma om nattvård skulle komma i gång.

– En fysioterapeut som skulle göra hembesök efter till exempel benbrott vore också bra, säger Backas.

Hur känns det att jobba som vårdare nu när hela den sektorn är i gungning?

– Osäkert för oss alla, så känns det. Klart att vi diskuterar det sinsemellan men vad kan vi göra – ingenting, menar Backas.

Dannström tycker att den här personalen är så välutbildad att arbete och anställning knappast kommer att saknas.

– Det är också väldigt viktigt att utbildning pågår, att unga människor får ett yrke och vi äldre får hjälp trots att många vårdare går i pension inom de närmaste åren. Jag vet att utbildningen inte är så lätt, till exempel de som nu går på närvårdarkursen som hålls i Kimito får nog kämpa på.

Han tillägger att Kimitoöns kommun borde komma till konkreta beslut i frågan om sin vårdpolicy och särskilt slå vakt om den kompetenta personalen.

– En otroligt bra resurs som jag inte förstår varför kommunen skulle ge ifrån sig, säger Dannström.