En led för cyklister eller för pilgrimer i Nagu? - "Dessutom är stigen tydligen en avstjälpningsplats för någon eller några"
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Nagu. När Nagu ännu var Nagu lagades det en hel del vandrings- och cykelrutter här. En av dem var Mittilandsvägen. Jag cyklade en bit av den häromdagen.
Jajamän, den är till och med märkt som pilgrimsvandringsled! För att förhöja stämningen utgör stigen numera en charmerande hinderbana genom skogen. Första biten till ett invidliggande hus är visserligen farbar även med bil. Annars trevligt, men det grova krossgruset lämpar sig dåligt för cyklande.
Sedan börjar upplevelserna. Någon har lämnat ett antal plastbackar, som kan staplas på varandra så att man kan sitta och pusta en stund innan prövningarna börjar. Stora granar hänger över vägen. Några av de värst omkullfallna träden har kapats och förts bort, men stämningen är som ur en skräckfilm. Överhängande grangrenar bildar en tunnel, där man är rädd att som Absalom fastna med håret i träden. Hjälm rekommenderas!
På nästa ställe har någon spritt ett uttjänt tak på vägen – omöjligt att cykla, men en ypperlig ångersövning för en pilgrim att krypa på med sina bara knän. Sedan kommer det stora block av något som liknar en skorstensmur, en påminnelse av den eviga elden. Men ocyklingsbart, som också en ungefär tio meter lång bädd av grov sand – säkert påtänkt som en fin plats att sova på natten under bar himmel. En pilgrim har ju inte nödvändigtvis ett liggunderlag med sig.
Före slutsträckan kommer nästan meterhögt gräs där hjulspår vagt kan förnimmas och som man passerar fortast möjligt för att undvika eventuella fästingar. Pass på för att väja för inblandade nässlor och tistlar! Förutom förstås om man inte är en pilgrim som skall späka sitt kött. Sista biten till Galls är sedan igen bred och fin som en allé till Paradiset.
Så mycket lämplig rekvisita för en pilgrimsvandringsled har de lyckats få med! (Eller var det faktiskt avsett att vara på det här viset?)
Skulle den här leden göras cyklingsbar och fortsättas via Antböle och Spink mot färjfästet skulle det inte behövas någon separat cykelled längs med Skärgårdsvägen. Gallsrakan är trygg att cyklas på vägen och efter Spinkvägen är det inte heller dålig sikt, dessutom kommer 60-begränsningen ganska snart.
En sak för sig är att stigen tydligen utgör en avstjälpningsplats för någon eller några.
Kirsti Riipola