Gammal ÅU-text väckte minnen – "det var ju min morbror i tidningen från 1934!"

blå botten med vit text där det står ÅU debatt
Publicerad:

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.

ÅU 200. Tisdagens ÅU hade bl.a. 90 år gamla nyheter, om krig och lite sport, precis som det ofta brukar vara. Det ingick ett längre inslag om landskampen Finland–Norge i friidrott i Viborg 1934, med några suddiga bilder. Det tog några sekunder innan jag reagerade på en bild av en löpare med en stjärna på bröstet. Det var ju min morbror, Börje Strandvall !

Morbror Börje föddes 1909 och han var äldst av åtta barn i familjen Strandvall i Påras by i Kronoby. Han var idog liksom syskonen, och tränade flitigt. Han löpte i tiderna finländskt rekord på alla sträckor mellan 100 m och 400 m och kom att delta i de olympiska spelen i Los Angeles 1932 och Berlin 1936. Under sina bästa år tävlade Börje för Helsingfors IFK, men hjärtat var i Kronoby. Bra var också Jakobstad där han kom att bo och arbeta en lång tid.

Under Norge-kampen i Viborg 1934 vann Börje Strandvall 400 m på tiden 49.3 som ännu idag är en rätt skaplig tid. Han hade också sista sträckan i stafetten som Finland också vann. Det kan nämnas att Matti Järvinen vann spjutkastningen med resultatet 75.62. Finland vann hela landskampen, och alla grenar dessutom. Idag skulle det kunna gå precis tvärtom!

Morbror Börje besökte oss i Tenala flera gånger (som jag minns). Jag träffade honom också i samband med flera idrottstävlingar och några släktmöten. Jag tränade löpning som ung och då på 1960-talet var morbror Börje nog en mentor för mig. Men jag blev aldrig lika snabb som han (min bästa tid på 400 m var 52.3).

Morbror Börje var naturligt nog med i många sportsammanhang och han hade visst någon mission under OS i Rom 1960. Börjes far, min morfar, dog i Kronoby under tiden för Rom-OS, men Börje kunde inte delta i begravningen. Man fick nämligen inte kontakt till honom i Rom!

Tyvärr är ÅU:s gamla textsidor ofta rätt bleka och svåra att läsa.

Men som framgår så kan ÅU:s historiska inslag ändå väcka många minnen.

Tore Lindholm

Publicerad: