Vart tredje magisterprogram är engelskt och var fjärde forskare internationell – tappar Åbo Akademi greppet om sitt svenska ansvar?

25 procent av personalen som undervisar och forskar vid Åbo Akademi har en annan nationalitet än finländsk.

Det betyder att det både skrivs och talas allt mer på engelska vid Finlands enda svenska universitet.

Vilka följder får det här för ÅA:s existensberättigande?

Andel lärare och forskare med annan nationalitet än finländsk vid ÅA

Forskningen har dominerats av engelskan i decennier.

I dag är nästan en tredjedel, eller 11 av 34, av akademins magisterprogram engelska och dessutom finns program för dubbel examen på tyska och franska.

I seminarier, föreläsningssalar, kafferum och på samkväm blir det allt vanligare att svenskan blandas med engelska.

Engelskan blir också en utmaning

Det här leder till praktiska utmaningar på flera fronter.

Är till exempel alla universitetsanställda tillräckligt bra på engelska? Vem hamnar i underläge på grund av sämre kunskaper i engelska?

Och hur kan man inkludera den internationella personalen i beslutsfattandet vid ÅA? Förvaltningsspråket är svenska, vilket kan skapa utanförskap för den som inte kan ta till sig information på svenska.

Frågorna är både känsliga och svåra.

Diskussioner har inletts

Akademins ledning har inlett diskussioner som framöver kan komma att utmynna i nya riktlinjer och rekommendationer.

Prorektor Gunilla Widén påpekar att internationaliseringen vid universiteten leder till särskilda utmaningar för ÅA.

– Det är såklart en balansgång mellan det finlandssvenska ansvaret för att utbilda svenskkunniga experter för arbetsmarknaden och vår allt mer internationella forskningsmiljö.

ÅA har en central roll i Svenskfinland som kulturbärande både i princip och i praktiken – inte minst som lärarutbildare.

På fakulteten för humaniora, teologi och psykologi säger dekanus Peter Nynäs att balansen är svår mellan forskningens krav på engelska och det svenska ansvaret.

– Klart är dock att vi inte bevarar Svenskfinland genom att isolera. Ju mera kontakt ÅA har utåt, också till forskning som sker på andra stora språk än engelska, desto bättre för vitaliteten, säger Nynäs.

Hur upprätthålla en god svenska vid ÅA?

Utmaningen ligger förstås i att upprätthålla en god svenska. Om svenskan vid ÅA utarmas får det ringar på vattnet också i gymnasierna och grundskolorna.

Ett faktum är dessutom att årskullarna i Svenskfinland minskar, och därmed också ÅA:s naturliga rekryteringsbas. Språket vid akademins grundstudier är entydigt svenska.

– ÅA kommer sannolikt att behöva skapa ännu fler internationella magisterprogram framöver. Dagens studerande är mycket mobila, säger Nynäs.

Andelen internationell personal är störst (25 procent) bland de som undervisar och forskar.

Av ÅA:s alla 1 300 anställda är 16 procent internationell personal.

Alla arbetsmiljöer vid ÅA är långt ifrån lika engelskinfluerade. Därmed varierar också kunskaperna i engelska. Men också inom den forskning där engelskan är vardag varierar kunskapsnivån.

– Vi vill ju gärna alla påstå att vi kan bra engelska. Men det kan vi inte. Det här kan vara jättekänsligt, säger Malin Brännback, dekanus för fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi.

Själv säger Brännback att de flesta av hennes jobbmejl skrivs på engelska. På fakulteten växlar man smidigt mellan svenska och engelska i det dagliga.

Risk för exkludering

Universitetslagen ger ramar för akademins språkliga ansvar. Samtidigt är det ett faktum att var fjärde forskare eller lärare inte har svenska som modersmål.

Det finns en risk för känslan av exkludering om akademin i sin informationsgång inte lyckas ta hänsyn till sina internationella anställda och studerande.

– Det är en utmaning. Våra internationella medarbetare borde ha möjlighet att delta också i beslutsfattandet vid akademin. För det måste det skapas verksamhetsförutsättningar, säger Gunilla Widén.

Hon är själv ordförande för akademins jämställdhetskommitté, som per definition borde vara inkluderande.

– Vi testar och planerar lågtröskelförsök med simultantolkning och sammanfattningar på engelska för att balansera mellan språken, säger Gunilla Widén.

"ÅA kan inte isolera sig"

Både Peter Nynäs och Malin Brännback betonar att all forskning behöver vara internationellt förankrad. Många doktorandseminarier går på engelska.

– ÅA kan inte fungera isolerat från den internationella dialogen, säger Nynäs.

Också vid akademins mest svenskspråkiga fakultet, Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier i Vasa, har 77 procent av de referentgranskade artiklarna skrivits på engelska under åren 2019–2022, uppger dekanus Michaela Pörn.

Som ansvarig för bland annat klasslärarutbildningen ser Pörn dock att det samtidigt är viktigt att hålla fast vid den vetenskapliga svenskan.

– Men naturligtvis ska vi publicera vår forskning på engelska. Det är ju ett resultatkrav också; annars förlorar vi finansiering, säger Pörn.

Inga enkla svar

Vilka följder engelskans ökande dominans får för akademins existensberättigande vet ingen.

För en lärartjänst vid akademin krävs en förmåga att använda svenska i tal och skrift och förmåga att förstå finska, enligt universitetslagen.

Lagen ger ändå akademin möjlighet befria en lärare från kraven om undervisningsspråket för den aktuella tjänsten inte är svenska.

Gunilla Widén säger att diskussionen om balansen mellan svenska och engelska vid ÅA kommer att ta tid.

– Den måste föras noggrant, insiktsfullt och lyhört, säger hon.