Framtidsforskaren: Skillnaden mellan olika nyhetsläsare kommer att öka när medierna blir allt mer nischade

– I framtiden får olika människor olika nyheter från olika håll, sammanfattar Juho Ruotsalainen.

Han är framtidsforskare vid Centrum för framtidsstudier vid Åbo universitet, specialiserad på journalistik och medier och får förutsäga journalistikens framtid med anledning av ÅU:s 200 år.

Hans forskning handlar om hur nya journalistiska aktörer, som webbaserade uppstartsföretag som Must Read och Long Play ser på journalistik.

Forskat i journalistiska uppstartsföretag

Ruotsalainen säger många av de journalistiska uppstartföretagen, som till exempel just Must Read och Long Play ägnar sig åt seriös journalistik och följer de etiska reglerna för journalister.

– De fyller ofta ett tomrum som traditionella medier inte lyckas fylla. Exempelvis Long Play gör grävande och djupgående journalistik, eftersom man tycker att det inte finns tillräckligt av det i andra medier.

Long Play har nyligen lanserat en egen kulturredaktion, eftersom de tycker att traditionella medier inte lyckas producerar tillräckligt kvalitativ kulturjournalistik.

Men det finns också företag som producerar köpt material, som advertorialer, som ser ut som journalistiskt producerade filmer eller artiklar.

Ruotsalainen kaller det företagsjournalistik.

Företag eller till exempel städer betalar för att innehållet ska produceras på ett visst sätt i PR- eller reklamsyfte.

– En del uppstartföretag lånar eller apar efter journalistiskt språk och artikeltyper. Företaget i sig är oftast oberoende, men har inte det centrala journalistiska uppdraget att vara maktens vakthund, med kritiska följdfrågor och källkritik, som är kärnan i den traditionella journalistiken. För publiken kan det vara allt svårare att skilja trovärdig journalistik från annat innehåll.

De lånar traditionella journalistiska arbetssätt och värderingar, som objektivitet, fakta och oberoende. Samtidigt har de inte det traditionella journalistiska uppdraget att vara maktens vakthund.

Journalistikens framtid handlar dels om journalistiska normer, dels om teknologi.

Teknologin betyder till exempel nya appar som erbjuder journalistiskt innehåll.

– Nyhetsinnehållet blir allt mer riktat. Genom att samla användardata anpassas innehållet allt mer enligt användarens intressen, säger Juho Ruotsalainen.

Också AI, artificiell intelligens, erbjuder nya format och maskinöversättningarna kommer att öka.

– Tittar man på journalistikens utveckling ur teknologisk synvinkel är det ofta ett ganska snävt synsätt. De journalistiska principerna kommer i skymundan, trots att det är de som skiljer journalistik från annat innehåll.

Anpassat innehåll går emot traditionellt journalistiskt tänkande, som bygger på objektivitet och inte riktar sig till någon viss målgrupp med specifika intressen.

Uppstartsföretagen inom journalistiken tänker annorlunda. För dem är det riktade innehållet en självklarhet, då nyheterna blir allt mer digitala och flyttar till journalistiska plattformar på nätet.

– När människor använder nätet söker de efter information som intresserar dem eller som är relevant för dem. Algoritmerna i sociala medier serverar också sådant innehåll, som du är intresserad av eller tycker om att konsumera, säger Ruotsalainen.

Allt mer nischade journalistiska nätpublikationer riktar sitt innehåll till en smalare och snävare, men desto mer intresserad publik.

Juho Ruotsalainen tror därför på allt tätare band mellan de som producerar innehållet och de som konsumerar det, eftersom journalist och publik delar gemensamma intressen och har gemensamma värderingar.

– Det skapar en ny samhörighet mellan journalisten och publiken. Mer innehåll produceras tillsammans och artikelidéerna kommer till exempel från gemensamma Whatsapp- eller Facebookgrupper där man samlas kring samma intressen.

Att man delar gemensamma intressen och har gemensamma värderingar får allt mer betydelse inom framtidens journalistiska produkter.

Han säger att det kan låta demokratiskt och bra att andra som delar samma intressen bidrar till nyhetsskapande.

– Samtidigt är det bara ett litet fåtal som verkligen deltar, till exempel med att uppdatera Wikipedia. Det finns en risk att det är de välbärgade med starkt kulturellt och socialt kapital som deltar i det journalistiska samfundet. Det kan öka skillnaden mellan människor, så att den kvalitativa journalistiken blir något för eliten.

En internationell trend är att mediernas digitala reklamfinansiering minskar.

– En del av de nischade nyhetssidorna är gratis eller delvis reklamfinansierade. Men ofta får de sina pengar från prenumeranter, som är villiga att betala för att få sådant innehåll som intresserar dem. Att få pengar av sin publik blir en allt viktigare finansieringsmodell, när jättar som Google och Facebook tar hand om reklampengarna.

Det i sin tur betyder att de nischade medierna strävar efter att producera sådant innehåll, som fler är villiga att betala för.

Vi kommer att se allt mer riktat nyhetsinnehåll.

Enligt Juho Ruotsalainen blir framtidens medier allt mer specialiserade och svåråtkomliga för dem som står utanför en viss intressesfär.

I Finland är det fortfarande rätt ovanligt med nya uppstartsföretag inom journalistiken, medan det finns mer av dem i övriga Europa och i USA.

– De traditionella mediernas ställning i Finland är stark och svår att utmana.

Samtidigt pågår det en centralisering inom den finländska medievärlden, där till exempel Keski-Suomalainen äger många lokaltidningar.

En framtida nisch kan därför vara hyperlokal journalistik, som till exempel bara handlar om en viss stadsdel.

Vad säger framtidsforskaren om papperstidningen då?

– Dagstidningarna blir allt färre och utkommer allt mer sällan på papper. Nyhetstyngdpunkten flyttar till nätet. Däremot fungerar pappersutgivning för mer magasinliknande tidningar.

Ruotsalainen säger att till exempel Suomen Kuvalehti har lyckats öka sina prenumeranter.

– För dem är papperstidningen en viktig del av varumärket.

Han förutspår att papperstidningar blir ett slags lyxprodukt.

– Det kan handla om mer specialiserade magasin som utkommer sex gånger per år och som är ganska dyra, med längre och mer genomarbetade artiklar.

Samtidigt strävar etablerade sociala medier som Facebook efter att minska antalet nyheter i sitt flöde.

I stället blir chatgrupper som till exempel Discord, där spelare och andra medieanvändare kommunicerar med varann, allt mer intressanta som nyhetskanaler, liksom riktade nyhetsbrev, som man kan prenumerera på.

– Här handlar det igen om grupper som delar ett visst intresse och som kan tänkas vara beredda att betala för ett visst innehåll. De är intresserade av nyheter som berör dem, säger Ruotsalainen.

Innehållet blir med andra ord allt mer specialiserat och uppdelat beroende på vilken plattform det publiceras på.

Social bakgrund och ekonomiska förutsättningar får allt större betydelse.

– Den som har råd att prenumerera på kvalitetsjournalistik får en viss sorts nyhetsförmedling, medan de som inte vill eller har råd att betala för nyheter är mer beroende av nyheter av sämre journalistisk kvalitet och ren disinformation, säger Juho Ruotsalainen.

Han påpekar att ojämlikheten i samhället ökar när olika människor har olika källor till det nyhetsinnehåll de får.

– Skillnaderna mellan människor växer när det kommer att finnas de som är beredda att ta reda på och hitta kvalitativa källor, medan en del inte kommer att hitta några kvalitativa nyheter alls.

Juho Ruotsalainen

Samtidigt sticker han hål på myten om att vi skulle leva i olika bubblor.

– De här filterbubblorna finns inte i den utsträckning som många tror. Det har visat sig att de som konsumerar nyheter digitalt möts av betydligt fler olika synvinklar och politiska åsikter än de som håller sig till traditionella tidningar och tv-sändningar.

Long Play och Must Read