Skolcoachen: en otydlig arbetsbild men ett meningsfullt jobb
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Allt fler skolcoacher anställs till grundskolor. Även utbildningsanordnare på andra och tredje stadiet har skolcoacher.
Till skolcoachens främsta uppgifter hör att främja närvaro och välbefinnande i skolan. Fokus ligger på att stöda elevernas relationer och att vara en tillgänglig vuxen, som kan erbjuda stöd med låg tröskel.
Samtidigt väcker den nya yrkesgruppen många frågor: vad gör en skolcoach och vilka är hens ansvarsområden? Hur upplever skolcoachen sitt arbete och hur fungerar samarbetet med andra professionella?
Just nu pågår Skolcoachprojektet vid Yrkeshögskolan Novia i samarbete med Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland. Projektet finansieras av Konstsamfundet och Svenska kulturfonden.
Genom att stärka skolcoachernas kompetens och klargöra deras arbetsbild syftar projektet till att stöda finlandssvenska skolelevers välbefinnande, interaktions- och studieförmåga.
Projektet pågår 2021–2023 och har erbjudit två fortbildningskurser för skolcoacher. Därtill har en kartläggning av skolcoacher i Svenskfinland utförts.
I samarbete med Helsingfors universitet genomfördes också en studie för att samla in information om skolcoachernas arbetsbild och hur de erfar sitt arbete.
Studien består av enkät och personlig intervju. De 21 skolcoacher som deltog i antas utgöra ungefär hälften av landets svenskspråkiga skolcoacher. Resultat av studien sammanställs under våren.
De flesta av respondenterna arbetar inom grundskolan.
Bland dem är heltidsanställning på visstid vanligast men också deltidsanställningar och ett fåtal permanenta anställningar förekommer. Variationerna i skolcoachernas utbildningsbakgrund är stora.
Det är också kännbara skillnader i antal elever de förväntas arbeta med liksom deras arbetsveckotimmar och lön.
Skolcoacherna vill vara tillgängliga, trygga vuxna i skolan.
De ser som sin uppgift att bygga förtroende, lyssna, observera, locka till reflektion och vid behov slussa elever vidare till rätt professionell.
Många skolcoacher leder också rastaktiviteter. Skolcoachen arbetar främst med enskilda elever också om arbete på grupp- och organisationsnivå kan ingå i arbetsbilden.
En del av skol coacherna berättar att deras främsta uppdrag är att jobba för ökad motivation och minskad skolfrånvaro medan andra betonar betydelsen av att främja välbefinnande och bekräfta eleverna.
Skolcoacherna strävar efter att vara neutrala, kravlösa vuxna med en helhetssyn på eleverna. De har icke-schemalagd tid som möjliggör flexibilitet, till exempel då något oväntat inträffar under skolvardagen.
Skolcoacherna uppger att de är nöjda; de känner sig uppskattade i arbetsgemenskapen och samarbetet löper smidigt.
I studien lyfter de ändå upp önskemål om fortlöpande arbetsavtal, en tydligare arbetsbeskrivning och en lön som de anser motsvarar arbetets kravnivå. Andra utvecklingsområden de nämner är bristen på såväl kollegialt stöd som arbetshandledning. Samtidigt betonar de hur meningsfullt och givande skolcoachyrket är.
Studien baserar sig uteslutande på skolcoachers erfarenheter.
Utgående från dem ter det sig uppenbart att skolcoachens arbetsbild och därmed också yrkets utbildningskrav bör förtydligas.
Även om skolcoachyrket är populärt och få skolor tackar nej till ett par extra hjälpande händer inställer sig frågan: vilken är skolcoachningens roll i skolor så länge dess uppgifter och ansvarsområden är otydliga?
Carolina Silin Projektledare, Yrkeshögskolan Novia
Nanette Westergård Projektforskare, Yrkeshögskolan Novia
Matilda Wrede-Jäntti Ungdomsforskare, Helsingfors universitet