Vart är Kimitoöns kommun på väg?

Vårdjättarna erövrar på ett aggressivt sätt marknad i de finländska kommunerna.

I Kimitoön är en viss outsourcing av tjänster redan ett fullbordat faktum, då Esperi Cares och Attendos seniorboenden i Kimito centrum har placerats på samma startlinje med öns egna vårdföretagare, Pasendo och Dahliahemmet. I ”jämlikhetens namn” har de alla beviljats rätten ta emot servicesedlar.

Servicesedlar är det första steget mot outsourcing, att lägga ut vården.

Vårdjättarnas strategi är att ta små steg i taget. Privata Esperis och Attendos konsulter har besökt kommunen flitigt för att presentera sina lockande erbjudanden.

Här är nästa steg, enligt Annonsbladet: Kommundirektören befullmäktigades att bekanta sig närmare med branschens privata vårdaktörer och deras verksamhet, särskilt dem som verkar inom den effektiverade åldringsvården och seniorboende. Styrelsen tillsatte en arbetsgrupp vars uppgift är att stöda kommundirektören då förhandlingar förs. I arbetsgruppen sitter Wilhelm Liljeqvist (SFP), ordförande för omsorgsnämnden Niklas Guseff (SFP), Ghita Edmark (SFP) Veijo Lücke (FS), Ann-Marie Kulla (SDP), Tomy Wass (VF), Kalevi Kallonen (C) och Eija Lang (Grön.).

Arbetsgruppens uppgift är att stöda kommundirektören! Kommuninvånarnas stöd håller däremot på att vittra sönder.

En del av vårdjättarnas strategi är att härska med skräck. Ett sådant är hotet om att kommunens fastigheter står tomma efter vårdreformen, ett annat är påståendet att ingen kommun i framtiden klarar av sin ekonomi. Börsbolagen ska vara räddaren i nöden, sägs det . Vårdjättarna utnyttjar också Dalsbruksbornas missnöje över att omsorg och hälsovård har koncentrerats till Kimito. Söndra och härska-modellen har fungerat förr, så varför inte nu? Kommunens anställda skräms till tystnad, fullmäktige hålls informerad.

Kära beslutsfattare, fullmäktigeledamöter:

Du beslutar om Kimitoöns kommande val. Hur svarar du på 2 000 invånares djupa oro? Du har ett stort ansvar. Om kommunen fortsätter sin stegvisa outsourcing till vårdjättarna, blir det de som får ett starkare grepp om tjänsteutbudet i kommunen. Om kommunen säljer fastigheter, handlar det om engångsintäkter (Attendo har bjudit 0,5 miljoner för Almahemmet). Fastighetsrisken minskar kanske, men de framtida hyresintäkterna från landskapet krymper – det samma gäller kommunens möjligheter att påverka vårdtjänsterna.

I värsta fall – ur invånarsynvinkel – får vi ett privat monopol. Om vi styr in på den här vägen, finns ingen återvändo.

Vem är det som ger dig direktiv, kommundirektör Anneli Pahta? Är det börsbolagens marknadsmän eller kommuninvånarna, vi pensionärer som skrev under en vädjan för våra egna vårdtjänster och för en reparation av Almahemmet?

Vi borde nu göra en helomvändning och rikta allt stöd och all energi till att stärka vår egen åldringsservice, så att det är betalaren som har koll på utvecklingen. Om vi blir passagerare i vårdjättarnas kälke, är det ute med oss. Kanske det äntligen är dags att också tänka på de äldre?

Kepa Tromp

En åldring från Kimitoön

Ghita Edmarks svar på insändaren hittar du här.