I vilket århundrade lever man i Åbo hovrätt?
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Så gott som hela världen upprörs över alla övergrepp som tack vare Me too-rörelsen kommit till ytan. Därför är det synnerligen upprörande att Åbo hovrätt friar en man för åtal för grov våldtäkt på en tioårig flicka. Han blir endast fälld för grovt sexuellt utnyttjande av barn. Som orsak framförs att det inte fanns ”entydiga bevis” för att sig av våld eller hot om våld!
Kan inte ens tänka mig vilken skräck det stackars barnet upplevde vid övergreppet! Även en fullvuxen kvinna blir ofta paralyserad av skräck, så varför skulle inte ett barn reagera likadant, även utan uttalat hot. En våldtäkt mot ett barn kan aldrig vara annat än ett synnerligen grovt brott.
I vilket århundrade lever man i Åbo hovrätt? Åtminstone inte på 2000-talet. Naturligtvis skyller man på lagen, men det är nog mera upp till hur den tolkas. I detta fall, liksom i många andra fall, sysslar man med hårklyvning, ofta med stöd av bra och dyra försvarsadvokater, något som offret sällan har råd med, allt för att skydda den ”stackars” mannen – åtminstone inte det oskyldiga barnet.
En annan sak som upprör mig, är all den ”mängdrabatt” som frikostigt utdelas till utövare av sexbrott mot barn som i många fall pågått i flera år. Det verkar inte vara någon skillnad om brottet skett bara en gång eller flera gånger.
Vilka signaler ger sådana domar? Jo, att det lönar sig att upprepa brottet med tanke på ”mängdrabatten”. Skulle inte skada att man bekantade sig med FN:s barnkonvention rörande barns rättigheter som även Finland förbundit sig att följa.
Karl Augustson