Trafikarrangemangen på Hirvensalo!

Tankar kring utredningen ”Hirvensalon osayleiskaavan liikenneverkkotarkastelu Juha Jokela 16.10.2015”.

Ovannämnda utredning har utgjort en del av den dokumentation som förelagts stadsplanerings- och miljönämnden som beslutsunderlag i skiss- och förslagsskedet för Hirvensalo delgeneralplan (plan ID 13//2007). I utredningen har framförts slutsatser, som man kan ha avvikande åsikter om.

Alternativet som framförs som nummer ett betyder klart Sorttamäki bro och i utredningen koncentrerar man sig på hur de andra framförda alternativen planmässigt, tekniskt och ekonomiskt är omöjliga att förverkliga. Detta tillvägagångssätt står i strid med markanvändnings- och bygglagen och med markanvändnings- och byggförordningen. Lagstiftningen förutsätter undersökning av verkliga alternativ, inte konstgjorda.

En mera djupgående argumentering om motiven till förkastandet av framförda bro- eller tunnelalternativ framförs inte. Att lägga märke till är att förkastningsargumenten för största delen av lösningsalternativen är de samma. Argumenten är i huvudsak politiska, ty staden har planeringsmonopol. Man kunde ha använt detta monopol för att påverka argumenten till förkastning av de olika alternativen, om bara viljan funnits. Man skall komma ihåg att möjliga alternativ, som kunde ersätta Sorttamäkibron, har kommit med i diskussionen och utredningsarbetet många år efter att bron skissats. Skisserna över bron har gjorts år 2008 och alternativa lösningar har börjat utredas år 2012 och som ett sammandrag av dessa har ovan nämnda utredning gjorts år 2015. De politiska beslutsfattarna vaknade sent med att undersöka de alternativ som markanvändnings- och bygglagen förutsätter. Utredningen är ytlig och helt klart målstyrd för slutresultatet visste man på förhand.

I utredningen har framförts 10 alternativa sätt att lösa problemet med öarnas växande trafik. Av framförda alternativ grundar sig trafiklösningen i fyra fall på att nuvarande broleden utnyttjas bättre och effektivare. Dessa alternativ borde utredas grundligare som främsta alternativ så att man kunde utvärdera dem eller ur dem härleda nya förslag.

Kostnadsjämförelserna som ges i utredningen för alternativen är på så grov nivå att man inte kan dra några slutsatser av dem. Planeraren kunde ha gjort en bättre kostnadsjämförelse av alternativen. Information om till exempel, i Norden förverkligade tunnlar under vattendrag finns att tillgå på nätet och planeraren kunde ha använt sina kontakter för att få noggrannare uppgifter.

Utredningen är bristfällig och den bör göras på nytt och bättre utan politisk påtryckning så att Hirvensalos ökande trafikproblem kunde lösas på ett sätt som är så bra som möjligt för alla stadsdelar.

Markku M. Mäkinen