Fasta som manifestation

Det var en eftermiddag i den s.k. djupa fastan, de sista två veckorna före påsk. En ortodox präst, några andra och jag höll ett planeringsmöte hos en kvinna som tog sin värdinneroll på allvar. Band annat hade hon bullat upp med de läckraste bakverk. Det året hade jag beslutat att i fastan inte tacka nej till godis, så jag åt med förtjusning.

Och det gjorde också min prästvän, låt oss kalla honom Peter. Jag visste ju att han, som ortodox och präst, tog fastan på stort allvar, så jag blev litet förvånad. Någon dag senare fick jag möjlighet att fråga honom om varför han inte tackat nej, med den goda orsak han ju hade.

Då sade han att fastan, hur man nu sen väljer att begå den, är en fråga mellan människa och Gud och att det att han fastar inte skall förorsaka problem för andra. I det här fallet ville han inte göra sin värdinna besviken. Peter hänvisade också till bibeltexter där vi varnas för att skryta med uppoffringar vi gör och för att använda vårt fastande för att få andras beundran eller bekräftelse.

Det är många år sedan dess och jag minns att jag då tyckte att det lät sunt och bra! Fastan är verkligen ingen tid för självhävdelse, tänkte jag, låt fastan vara en angelägenhet mellan mig och Gud.

Med tiden har jag kommit att se saken i ett lite annat ljus. I dagens samhällsklimat väcker det knappast någon större beundran om någon berättar att den avstår från något viktigt för att ägna mera tid och uppmärksamhet åt dels de osynliga tingen, dels medmänniskan och hennes nöd. Utanför kyrkliga kretsar kan det vara alldeles tvärtom!

Men just i dagens stenhårda samhällsklimat borde kanske de av oss som fastar berätta om det, förklara våra bevekelsegrunder och dela med oss. Att avstå från att konsumera, godis eller alkohol eller varför inte sociala medier, är nästan subversivt numera. Att lugna ner sig, frigöra tid för tankar och böner likaså.

Lyckligtvis betraktar väl de flesta ändå välgörenhet av olika slag, ett delande av det goda man har fått, som något positivt! Men vi tycks vara på väg mot obarmhärtigare attityder också där.

Så, om du fastar, stick inte under stol med det! Berätta och förklara varför du har fattat ett sådant val. Och minns vad det står i Jesaja: ’detta är den fasta jag vill se: att du lossar orättfärdiga bojor, sliter sönder okets rep, befriar de förtryckta, krossar alla ok. Dela ditt bröd med den hungrige, ge hemlösa stackare husrum, ser du en naken så klä honom, vänd inte de egna ryggen.