LEDAREN: Rätten att dra slutsatser

Publicerad:

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.

Personal och representanter för föräldrar har fått höra om de preliminära resultaten från undersökningen av inomhusluften i Hovirinta skola i S:t Karins. De närvarande lär också ha fått uppgiften att rapporten inte kommer att offentliggöras i sin helhet.

Det enda som ska ges ut, sägs det, är en sammanfattning. Den blir klar först när hela undersökningen är klar.

Tekniska chefen i S:t Karins, Jari Lappi, motiverade det så här:

”Om vi skulle publicera hela rapporten är det lätt att dra fel slutsatser av någon liten detalj”, sade Lappi till Turun Sanomat (16.8).

Det är samma konsult som gör utredningen och sammanfattningen. Inget konstigt i det, eftersom det rimligtvis är han som vet mest och bäst kan dra slutsatser.

Det känns ändå något mystiskt om man inte också samdtigt kan ge ut hela undersökningen. En sammanfattning är bra som diskussionsunderlag, men hela rapporten ska rimligtvis finnas tillgänglig för alla som vill läsa mer om läget.

Stadens fastighetschef Taisto Nuutinen har i alla fall redan uttalat sig. Enligt honom kan byggnadens skick sägas vara normalt då man beaktar dess ålder.

Skadorna är inte omfattande, utan begränsade till vissa klassrum.

Därför kan man inte tala om en ”mögelskola”, enligt Nuutinen.

Oberoende av om man kan tycker att ordet mögelskola är vilseledande eller inte, bör alla ha rätt till all data som utgjort beslutsgrund – allra senast i det skedet då politiker ska fatta beslut som utgår från rapporten om inomhusluften.

När en offentlig aktör – en kommun eller stad – beställer en extern undersökning blir den rimligtvis offentlig då den är klar. Rätten att mörka data är mycket begränsad. Hur man än studerar lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet hittas där inga paragrafer som kan tolkas så att rapporter kan hållas hemliga om det finns en risk att folk ”drar fel slutsatser”.

Det faktum att rapporten uttryckligen handlar om hälsa och inomhusluft gör att man kan dra bara en slutsats: S:t Karins stad är inte bara är juridiskt men också moraliskt förpliktad att ge ut alla uppgifter – särskilt då det handlar om en skola där det under årens lopp redan har gjorts flera reparationer på grund av dålig inomhusluft.

Den finskspråkiga föräldraföreningens ordförande Marja Kaski-Honkanen är förbryllad över uppgiften om att den nya rapporten kanske inte offentliggörs i sin helhet. Rapporterna från 2013 och 2014 är hekt offentliga, påpekar hon till Iltalehti (16.8).

”Vi fick visserligen gräva fram dem från bilagorna till fullmäktiges föredragningslistor. Föräldrarna behöver dessa uppgifter. Vi vill ha fakta direkt från experter”, säger Kaski-Honkanen till Iltalehti.

Anna Sell, ordförande i föreningen Hem och skola i S:t Karins, anser att hela processen är ett hasardspel med lärarnas och elevernas hälsa (se sidan 7 i dagens ÅU).

Det är lätt att instämma i det som sägs av Olli Mäenpää, professor i förvaltningsrätt vid Helsingfors universitet.

”Man ska inte behöva gräva efter något, utan få en rapport om man mejlar eller ringer”.

Mäenpääs kommentar, i samma Iltalehti-artikel där Kaski-Honkanen får uttrycka sin oro, är träffsäker:

”Det går att dra fel slutsatser om vad som helst, men det innebär inte att man får hålla något hemligt.”

Det verkar i alla fall som att somliga tjänstemän i S:t Karins uppfattar undersökningen av inomhusluft uppfattas som direkt explosiv. Kommentarerna om offentlighet kan också vara ett symptom på hur inflammerad processen är. Alla prover har gjorts och analyserats men den kompletta rapporten är försenad.

Det är också helt förståeligt att man i S:t Karins först vill ha tid att lusläsa rapporten och förbereda sig på den eventuella storm som följer.

Det otrevliga är att hemlighetsmakeriet samtidigt innebär att man inte erkänner människors rätt att vara oroliga och deras rätt att själv få ta del av viktiga uppgifter. Folk ska ändå ha rätt att dra obekväma eller kanske till och med ”fel” slutsatser.

Och är inte det hela också ett misstroendevotum mot de egna beslutsfattarmas förmåga att fatta rätt beslut i en situation där alla i god tid har fått tillgång till all data?