Ledaren: Var är trygghetsnyttan?
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Vad har präglat den nuvarande regeringens lagstiftningsarbete? Jo, flera reformer har beretts så dåligt att det blivit – eller skulle ha blivit – stopp i riksdagens grundlagsutskott. Nu verkar det som om det finns en ny reform som kan styra in på samma kollisonskurs, mot grundlagsutskottets vägg.
Nej, det handlar inte om den nattliga överenskommelsen om valfriheten i social- och hälsovårdsreformen. Detaljerna om valfrihetsmodellen, som var ett resultat av en veckas armbrytning mellan Centern, Samlingspartiet och Blå, skulle klarna senare på måndagen, innan den här ledaren skrevs klar.
Det som nu är oroväckande är den nya vägtrafiklagen, som ska behandlas av riksdagen i höst. Förhoppningsvis har det gjorts några justeringar efter att bland annat Trafikskyddet sågade lagpaketet.
Enligt Trafikskyddet skulle den nya vägtrafiklagen inte alls förbättra trafiksäkerheten, tvärtom kanske försämra den. Centralorganisationen för det rikstäckande trafiksäkerhetsarbetet varnade också för att det fanns paragrafer som var så luddigt formulerade att de borde skrivas om.
Det verkar som om regeringen med sitt förslag till reform är på väg att göra en ny provkörning med en modell vars däck redan ifjol punkterades av riksdagens grundlagsutskott. Då var regeringens mål att chockhöja både dagsböter och ordningsböter, med målet att kraftigt öka inkomsterna från olika typer av trafikförseelser.
Så kan man ändå inte göra. Böter i trafiken ska ha en trafikfostrande effekt. De får inte motiveras med bättre statsfinanser, meddelade grundlagsutskottet. Förslaget var inte tillräckligt väl förberett. Skriv om, meddelade utskottet.
Vad gjorde regeringen? Då en enkel höjning av bötesbeloppen inte gick an, ska den potentiella ”målgruppen” för böter nu utvidgas. Det ska bli böter för lindrigare fortkörning, är tanken.
Först backar vi ändå lite. Många känner säkert inte till nuvarande praxis. Sedan i fjol höstas får en fortkörande bilist en anmärkning om hastigheten har varit 3–6 kilometer/timmen över hastighetsbegränsningen. Böter blir det från 7 km/t och uppåt .
Här är viktigt att notera den så kallade tekniska marginalen, det att polisen ”förlåter” 3 km/t. Den hastighet som hittas på en anmärkning eller böteslapp är alltså lägre än den som verkligen uppmätta. För att straffars på en 60-väg ska man klockas för 70, som bokförs som 67 km/t.
Nu vill regeringen att det ska bli böter också för lindrigare former av fortkörning. Den stora frågan är vilka trafiksäkerhetsargument regeringen plockar fram för att motivera denna delar av reformen. Statistik räcker inte. Under perioden 2010–2014 dog 1 007 personer i motorfordonsolyckor. Hastigheten var en faktor då det gällde 388 av dessa – inte i form av fortkörning, utan som en alltför hög situationshastighet. Det här rapporterade Yle i fjol, med hänvinsing till data från Trafikförsäkringscentralen, TFC.
Endast 98 omkom i olyckor där en konstaterad eller uppskattad fortkörning – 1 km/t eller mer – beräknades ha varit en bidragande olycksfaktor, och där man uteslutit sjukdomsattacker, droger och självmord.
Fortkörning kan sägas vara en verklig, bidragande faktor bakom endast en procent av dödsfallen i motorfordonsolyckor, enligt Trafikförsäkringscentralens uppgifter.
Yle intervjuade också professorn i trafikmedicin, Timo Tervo, som deltagit i olycksundersökningar i femton års tid. Enligt Tervo betalar en ”absurd mängd oskyldiga människor” fortkörningsböter.
Riktigt så långt som Tervo vill vi inte gå. Fortkörning är en bakgrundsfaktor: Följderna i olyckor blir allvarligare, likaså kan de som kör fort förorsaka farofyllda situationer där en olycka är en indirekt följd. Problematiskt är då regeringen vill att väldigt många fler ska betala böter – eller felavgifter, som de ska heta. Det är också bilens ägare som automatiskt förutsätts betala. Därtill är det inte tingsrätten där man ska överklaga i framtiden, utan till förvaltningsdomstolen – vilket kostar 250 euro.
Fortkörning är riskabelt och ska straffas med böter som är kopplade till en verklig risk. Regeringens förslag till ny vägtrafiklag handlar till den här delen därför inte alls om ökad trygghet i trafiken utan om ett redskap att få in mer pengar.