Rättspsykolog: Knivattack i Åbo jämförbar med skolskjutningar
– Vad vi har att göra med är inte en radikalisering av islam utan snarare en islamisering av det radikala.
Angelo Zappalà är på besök vid Åbo Akademi, universitetet där han doktorerade för nästan exakt ett år sedan i ämnet psykologi.
Vi diskuterar våldsdådet i Åbo för två veckor sedan, som krävde två människors liv och skadade åtta.
Rättspsykologen Zappalà har meriterna som krävs för att uttala sig.
Han har bland annat jobbat som lärare vid FN:s institut för interregional juridisk forskning och i egenskap av det besökt marockanska fängelser.
Han skriver gärningsmannaprofiler och föreläser om radikalisering – det som ligger bakom och omkring.
Men han betonar också att informationen om dådet och gärningsmannen Abderrahman Bouanane är knapphändig. Uttalanden om dådet och gärningsmannen är därför spekulationer.
Att Bouanane verkar ha attackerat kvinnor är mycket ovanligt, säger Zappalà. Terrorister väljer sällan ut sina offer utan riktar attackerna mot samhället i stort. Ett undantag är attacken mot en gayklubb i Orlando, USA, i juni i fjol.
Zappalàs åsikt är att valet av offer säger något om gärningsmannen och hans plats i samhället.
– Föreställ dig att du är 22 år ung och kommer till ett fritt samhälle. Det finns förväntningar på dig, på att du ska lyckas. Det inkluderar framgång bland kvinnor, men de säger nej och samhället i stort säger nej genom att neka dig asyl. Det är som en sjukdom. Inte som cancer, som förstör din kropp, men något som finns i ditt huvud hela tiden. Ditt liv blir ett lidande, du når en brytningspunkt. Du är ilsken på samhället i stort men i synnerhet på kvinnor.
Det finns många fall där våldsdåd utövats av personer som varit kriminella och anti-sociala redan innan dådet. De har ingen plats i det västerländska samhället.
De har heller ingen stark religiös värdegrund, men omständigheterna gör att religionen framstår som ett ramverk som tillför stabilitet.
– Islam blir som ett magiskt stoft på en redan radikaliserad tillvaro.
Men religionen som ramverk är kanske inte tillräcklig eller ens avgörande. För en person som misslyckats i det mesta blir våldet en genväg till berömmelse och ett sätt att utöva hämnd.
– Ena stunden sitter du och äter glass på Salutorget. Femton minuter senare är du Finlands mest kända person. På så sätt kan gärningsmannen i Åbo jämföras med skolskjutningarna i Jokela och Kauhajoki. De spred sitt budskap via sociala medier.
Zappalà utesluter inte att en terrororganisation kan ha uppmuntrat Bouanane. I så fall kan han ha upplevt det som att hjältar som han fantiserat om stiger fram för att hjälpa honom att ge tillbaka.
En teori som rättspsykologer lagt fram är att gärningsmannen kan ha löpt amok, det vill säga ha varit i translikt tillstånd och försökt döda så många som möjligt innan han själv dödas.
Zappalà, som skrivit om det här tillståndet, säger att det förekommer under olika namn i olika kulturer.
En person som upplever sig hämnas för en rad oförrätter njuter av att se skräcken i andra människor ögon.
Våldsdådet är också ett slut på det egna lidandet. Gärningsmannen blir som berusad, full på en känsla av mening och hämnd. Hög på adrenalin.
Tidigare har han kanske fått sina kickar av annat, fortsätter Zappalà.
Det är vanligt att våldsutövare av det här slaget förbereder sig genom att spela våldsamma videospel och titta på porr.
Det blir ett sorts beroende och tillsammans med terrorismens lockelse bildar beroendet av pornografi och videospel en destruktiv triangel.
– Till exempel IS propagandafilmer blandar våld och sexualitet på ett sofistikerat sätt. Det här kan också förklara gärningsmannens val av vapen. Naturligtvis finns det praktiska omständigheter som styr. En kniv är lättare att komma över än ett skjutvapen eller en bomb. Men en kniv har ett starkt symbolvärde. Tänk på hur "Jihadi John" (en brittisk medborgare som antas ha utfört flera filmade avrättningar för IS, red. anm.) skär halsen av fångar. Det ger gärningsmannen sexuell tillfredsställelse att känna offrets blod på sina fingrar.
Zappalà vill problematisera själva terrorbegreppet och sätta in det i ett bredare sammanhang.
Islamistisk terror fanns i fjol bakom mindre än en femtedel av alla förhindrade och genomförda terrordåd i Europa. Trots det dominerar muslimerna arresteringsstatistiken.
Det här tyder på att det finns ett skevt narrativ som gynnar de islamisterna.
Oavsett vilken, om någon, koppling Bouanane har till terrornätverken så placerades hans attack direkt in i en färdig berättelse om den islamska terrorn.
Proportionerna går förlorade när den typen av terrorismen överskuggar allt annat, säger Zappalà utan att vilja säga att någon form av terror är mindre dålig.
I Åbofallet är det begripligt att utredarna använder brottsrubriceringen "i terroristiskt syfte". Det finns ett mönster i dådet som stöder rubriceringen, säger Zappalà.
Men i andra fall har terrormisstankarna fungerat som en ursäkt för myndigheterna att använda sig av andra metoder än de som är vanliga i normalt polisarbete.
Zappalà önskar också att medierna böt ljudspår i sin nyhetsrapportering. Den ensidiga rapporteringen om terrorismen ger marginaliserade människor större möjlighet att bli "superterrorhjältar".
– I övrigt är vaccinet utbildning, utbildning, utbildning. Jag slås av hur trygg jag känner mig i Finland. Det är ett välfärdssamhälle byggt på tillit. Integration är ett bra ord men vad betyder det? Utbildning, tror jag.