Mardrömmar kan tyda på psykisk press

Hundratusentals finländare drömmer mardrömmar som kan leda till stora problem. De som ofta drömmer mardrömmar har mera depressionssymptom, lider av sömnlöshet och har sämre livskvalitet än bland dem som inte har mardrömmar.

Det här framgår av FM Nils Sandmans doktorsavhandling som granskas vid Åbo universitet (TY) på lördag.

Ungefär hälften av de vuxna finländarna drömmer minst en mardröm i månaden. 3–5 procent har mardrömmar oftare än det. Mardrömmarna är vanligare bland kvinnor och de blir fler med åldern.

I sin forskning upptäckte Sandman att mardrömmarna hör ihop med mörkret och höstdepressioner. Människor som känner sig trötta och nedstämda under vinterhalvåret drömde också mera mardrömmar, än sådana som inte lider av mörkret.

– Självmordsrisken är också lite större bland dem som ofta drömmer mardrömmar. Risken är ändå mycket liten och det är väldigt få av dem som ser mardrömmar som begår självmord, säger Sandman.

Sandmans forskning går tillbaka till 1970-talet då krigsveteranerna drömde tre gånger så mycket mardrömmar jämfört med dem som inte deltagit i kriget.

Det här visar att traumabaserade mardrömmar kan återkomma i tiotals år om man inte tar itu med dem, säger Sandman.

– Mardrömmar är ett psykiskt symptom som tyder på psykisk belastning som kan bero på olika faktorer.

Sandmans forskningsmaterial omfattar tiden mellan år 1972 och 2012. I undersökningen deltog drygt 78 000 finländare i åldern 25 till 74 år.