När pengarna inte räcker till – regeringens sparprogram förskräcker diakonissa i Åbo
Lunchpausen är slut och diakonissan Carita Eklund är tillbaka på sitt arbetsrum på tredje våningen i Åbo Svenska Församlings kontor på Auragatan.
Här möter hon klienter som av olika orsaker är i en livssituation då de behöver samtalsstöd och praktiska råd för hur de ska klara sin vardag.
Knappt hundra av klienterna är sådana som har problem med att få ekonomin att gå ihop, låginkomsttagare, arbetslösa, barnfamiljer och sådana som på grund av sjukdom står utanför arbetslivet.
– Vem som helst kan hamna i sådan situation. Det räcker med att du kör en älgkrock i Nagu, skadar dig allvarligt och lever på sjukdagpenning tills du kanske blir sjukpensionerad. Det är dyrt att vara sjuk.
En skilsmässa kan också synas i plånboken och på bankkontot, säger Eklund.
– Det sägs att en separation är en relationskris, men det kan också vara en ekonomisk kris.
Att säga att de ska äta havregrynsgröt och handla på loppis är förödmjukande eftersom de redan gör det.
Kraftiga nedskärningar föreslås
I regeringens budgetförslag föreslås kraftiga nedskärningar i socialskyddet. I vissa fall kan till exempel bostadsbidraget för låginkomsttagare minska med över 100 euro per månad.
I kombination med inflationen och den allmänna prisökningen betyder det att de som redan nu har det knapert kommer att få det ännu svårare att få pengarna att räcka till.
– De som drabbas värst är ensamförsörjare och ensamstående, personer som jobbar inom servicebranschen där lönerna är låga och till exempel närvårdare med småbarn som inte kan ta emot skiftesjobb för att dryga ut inkomsterna.
Nedskärningarna i bostadsbidraget
- Hushåll där det bor ett par med barn går i medeltal miste om 140 euro i månaden. Över 23 procent av dem som i dag har rätt till bostadsbidrag blir helt och hållet utan.
- Barnlösa par förlorar i medeltal 140 euro i månaden. Drygt 25 procent av dem som i dag är berättigade till bostadsbidrag går miste om det.
- Ensamförsörjare får 111 euro mindre bidrag. 15 procent av dagens bidragstagare mister det.
- I dag är bostadsbidraget högst 80 procent av boendekostnaderna. Enligt regeringens förslag är det i framtiden högst 70 procent. Procentsatsen beräknas utgående från hushållets bruttoinkomster per månad.
- Personer som äger sin bostad får inte längre något bostadsbidrag.
- Bidraget för ägarbostäder slopas från och med den 1 september 2024.
- De övriga förändringarna träder i kraft den första april nästa år.
- I slutet av år 2022 fick cirka 382 000 hushåll bostadsbidrag. Kostnaderna uppgick till 1,5 miljarder euro.
Källa: Social- och hälsovårdsministeriet
De allra flesta som i dag är beroende av olika slags bidrag har redan dragit åt svångremmen så mycket det går, det finns helt enkelt inte utrymme att ytterligare dra ner på utgifterna, säger Eklund.
– Att säga att de ska äta havregrynsgröt och handla på loppis är förödmjukande eftersom de redan gör det. Det finns familjer där 10–15 euro per person och dag ska räcka till mat, hygienartiklar, bussbiljetter, kläder och andra förnödenheter som behövs för att man ska kunna leva ett värdigt liv, säger Eklund.
– I en familj med blöjbarn eller tonåringar som vill gå på bio eller till simhallen en gång i månaden är det inte mycket pengar. Och vad gör föräldrarna då deras då 11-årings telefon har gått sönder, frågar sig Eklund och svarar själv.
– Köper en ny och betalar 25 euro per månad i all evighet.
Barnfamiljer och ensamförsörjare är de stora förlorarna
Eklund oroar sig främst för barnfamiljernas och ensamförsörjarnas framtid. Många jobbar deltid eller med förkortad arbetsvecka för att barnen ska slippa långa dagar på dagis.
För att få ekonomin att gå ihop måste mamma eller pappa kanske jobba heltid vilket får konsekvenser för barnen. Hobbyer och aktiviteter blir lidande då det inte finns någon vuxen som för dem till idrottshallen eller klubblokalen.
Barn som behöver extra stöd i hemmet får det också svårare då föräldrarna är tvungna att jobba mera, säger Eklund.
– Barnen får det svårare i skolan. De är trötta och kompisrelationerna lider. Barn till låginkomsttagare har också svårt att förstå varför en del klasskamrater har råd med nya laptoppar när de själva inte ens har råd med nya skor.
Barnfamiljerna drabbas extra hårt
Föreningen Soste, Finlands social och hälsa, tror också att nedskärningarna i socialskyddet kommer att drabba barnfamiljerna extra hårt. De som lider mest är barn som växer upp i fattiga familjer säger Sostes vice styrelseordförande Riitta Särkelä i ett pressmeddelande.
– Barnfattigdomen kommer att få stora konsekvenser i framtiden i form av mentala och andra problem som till exempel att barnens möjligheter till utbildning och sysselsättning blir sämre. De skenbara besparingar som nu görs kommer att öka kostnaderna i framtiden, säger Särkelä.
Det känns bra att möta människorna och ge dem hopp.
Möten och hopp
Diakonissan Carita Eklund säger att hon alltid blir berörd av de människoöden som hon möter i sitt jobb, inte bara de som har ekonomiska bekymmer. Samtidigt upplever hon sitt arbete som meningsfullt och givande.
– Det känns bra att möta människorna och ge dem hopp. De är oftast väldigt ödmjuka och ser det fina i de små sakerna.
Åbo Svenska Församling har telefontid tisdagar och torsdagar klockan 9–11 på telefonnumret 040-341 7460. I församlingen jobbar tre diakoniarbetare, en av dem på deltid.