Expert på diskrimineringsärenden om Sossenelevernas klagomål: Om påståendena stämmer har alla inte haft en trygg skolmiljö

ÅU ber specialsakkunnig och enhetschef Robin Harms vid Diskrimineringsombudsmannens byrå kommentera karaktären på de anklagelser som en grupp elever vid S:t Olofsskolan lämnat in mot en lärare.

Harms betonar att Diskrimineringsombudsmannen inte ännu fått någon anmälan och därför inte ännu utreder ärendet, men konstaterar allmänt:

– Om elever upplever att en lärare fällt rasistiska, sexistiska eller andra kränkande kommentarer så är det en väldigt allvarlig fråga. Om en lärare talar på det sätt som det påstås i elevernas klagomål är det ganska uppenbart att alla inte haft en trygg skolmiljö.

Detta säger Lagen om grundläggande utbildning

Harms hänvisar till Lagen om grundläggande utbildning.

I paragraf 29 – Rätt till en trygg studiemiljö – står det bland annat:

”Skolans lärare eller rektor ska meddela om trakasserier, mobbning, diskriminering eller våld som skett i studiemiljön eller under skolvägen och som kommit till hans eller hennes kännedom till vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare för den elev som misstänks för detta och för den elev som utsatts för detta.”

Rektorn har alltså en skyldighet att ta kontakt med en elevs vårdnadshavare ifall rektorn får kännedom om att eleven upplever sig utsatt för sådant.

Lagen om grundläggande utbildning övervakas i första hand av Regionförvaltningsverket.

Detta säger Diskrimineringslagen

Sedan finns Diskrimineringslagen som övervakas av Diskrimineringsombudsmannen. Paragraf 14 gäller trakasserier.

Där står bland annat:

”Ett beteende som syftar till eller som leder till att en persons människovärde kränks innebär trakasseri, om beteendet har samband med någon av de grunder som anges i 8 § 1 mom. och beteendet utifrån den grunden skapar en stämning som gör att personen förnedras eller förödmjukas eller som är hotfull, fientlig eller aggressiv gentemot honom eller henne.”

Robin Harms säger att trakasserier till exempel kan gälla etniskt ursprung eller sexuell läggning.

– Om en elev upplever sig trakasserad kan hen eller vårdnadshavaren vända sig till oss, så kan vi utreda saken. Vi tar kontakt med rektorn eller kommunens bildningsväsende och hör alla parter.

Man gör sedan en objektiv bedömning av om till exempel trakasserier skett. Angående vad lagen föreskriver om en negativ ”stämning” säger Harms att en klass är en typisk miljö där en sådan stämning kan uppstå.

Snart skärps lagen

Den första juni får paragraf 14 dessutom en uppdatering. Då gör sig en utbildningsanordnare skyldig till diskriminering om anordnaren, efter att man fått vetskap om att en elev blivit utsatt för trakasserier, ”underlåter att vidta de åtgärder som står till buds för att undanröja trakasserierna”.

– Om skolan inte tar tag i frågan gör sig alltså den som ansvarar för utbildningen, i sista hand kommunen, skyldig till diskriminering, säger Harms.

Eleven kan då också få rätt till gottgörelse av kommunen.

Läraren nekar till anklagelserna.