Mot det okända

Ett år har åter gått till ända. Ett i raden av (många) andra.

Årsskiftet brukar vara en tid då vi tittar både bakåt och framåt. Då görs utvärderingar över det gamla året och kanske planer för framtiden. Medierna brukar fyllas av sammanfattningar över de stora och viktigaste händelserna i vår värld och i våra samhällen.

Inte så sällan domineras dessa översikter av de negativa händelserna som t.ex.: naturkatastrofer, klimatförändringen, krig, svält och av allas vår gemensamma fiende Covid-19.

Inför allt det här står vi som privatpersoner rätt maktlösa och har svårt att riktigt ta det till oss. Det känns för stort att greppa. Men som motvikt ska vi minnas att det hela tiden sker mycket positivt, som normalt inte har så stort nyhetsvärde att det får plats på löpsedlar eller i tidningsrubriker.

En stund av eftertanke hjälper oss att inse att de flesta av oss trots allt hör till de mera lyckligt lottade i världen. Det är vi tacksamma för, samtidigt som vi bekymrar oss över dem som har det sämre ställt eller drabbas av olyckor och annat elände.

En stor del av vår framtid kan vi själva påverka, men lång ifrån allt. Pandemin har gett oss en påtaglig påminnelse om att livet är skört och oförutsägbart.

Det kan bjuda på både positiva och negativa överraskningar. Vi kan spekulera i vad det nya året kommer att föra med sig. Men ingen vet! Inte en enda av oss, och jag tror att det är bäst så.

Den osäkerheten måste vi leva med, men det viktiga är att vi hittar något eller någon som ger oss trygghet så att vi inte ger upp, utan ser på framtiden med tillförsikt och gör det lilla vi kan för att göra världen litet bättre.

Martin Luther lär ha sagt att även om han visste att världen går under i morgon skulle han plantera ett träd i dag. Det tycker jag är en sund livshållning.

Kanske det är lämpligt att citera Psaltaren i Spaltaren. Där finns en vers som jag ofta återvänder till och som kunde vara lämplig nu när vi står på tröskeln till något nytt. I psalm 121:8 (gamla översättningen) står det: ”Herren skall bevara din utgång och din ingång, från nu och till evig tid”.

Psalmisten talar om förändringar i livet. Att gå in i ett nytt år är knappast så dramatiskt, men ibland kan livsförändringarna vara så stora att man kan säga att vi går ut ur ett livsskede och in i ett annat.

Efter måttet av vår tro får vi då ta till oss löftet att Gud själv är med i förändringen. Ingens livsöde är likgiltigt för Honom. Det kan ge oss trygghet att gå in i en okänd framtid med frimodighet. Må det nya året bli framgångsrikt och välsignat för var och en av oss och hela vår värld.