Hennes romaner om Åbos historia har sålts i över 100 000 exemplar – vi har träffat den överraskade succéförfattaren

"De historiska romanernas toppnamn" kallas Åboförfattaren Ann-Christin Antell av sitt förlag Gummerus.

Över 1 800 personer köade i mitten av april i Åboregionens bibliotekssystem för att låna del tre i hennes superpopulära romanserie om familjen Barkers bomullsfabrik i Åbo.

– Det är en stor överraskning. Jag tänkte att Åboborna kanske skulle vara intresserade av att läsa om Åbos historia, men förstod inte att böckerna skulle läsas så här mycket. Jag har aldrig drömt om att bli författare, säger Antell, vars böcker har sålts i mer än 100 000 exemplar.

Intrigen från en dröm

Däremot kom intrigen med prästänkan Jenny Malmström och fabriksägarsonen Fredrik Barker till henne i en dröm för tio år sedan.

Men först sedan årsskiftet är den tidigare bibliotekarien författare på heltid.

– Mitt yngsta barn är sexton år. Det är först nu jag har tid att skriva.

Översättningar på gång

Och skrivit har hon gjort i rask takt. De tre böckerna om bomullsfabriken har kommit ut inom två år. Hon har också hunnit med ett par julböcker med anknytning till serien, och har börjat på en ny trilogi om tre systrar i Nådendal i början av 1900-talet.

I augusti kommer del ett om familjen Barker ut på svenska som ljudbok och som e-bok.

Nu ska böckerna om bomullsfabriken översättas till svenska, danska, isländska och franska.

– I Danmark är man tack vare Sanna Marins regering intresserad av feminismens rötter i Finland, säger Antell, som talar svenska, men skriver sina böcker på finska.

Generationer av starka kvinnor

Böckerna om de starka kvinnorna Jenny Malmström, hennes fosterdotter Martta och hennes dotter Paula är stadigt förankrade i slutet av 1800-talets Åbo och framåt.

Den som har läst böckerna om livet i bomullsfabrikens skugga förstår vad Ann-Christin Antell menar när hon säger att hon är intresserad av detaljer.

– Jag har gjort mycket research och har hundratals sidor med anteckningar innan jag börjar skriva. Jag har inte bara läst vetenskapliga artiklar om dåtidens Åbo, utan också prosa och gamla tidningar och studerat gamla fotografier. Jag besöker museer och fotar gamla möbler och föremål. Det är jobbigt att leva i det förflutna tillsammans med huvudpersonerna.

Lätt att följa romanfigurerna

Det ordnas inte (ännu?) författarpromenader i Åbo i familjens Barkers fotspår, som i till exempel Henning Mankells poliskaraktär Kurt Wallanders Ystad.

Men den som vill kan lätt följa romanfigurerna i dagens Åbo.

– Det kom en hel busslast med gymnasieelever från Esbo med sin lärare för att se alla platser som jag skriver om. De hade läst den första delen och var väldigt insatta i 1800-talets historia, säger Antell.

Brukar berätta om platserna

Hon brukar berätta om de historiska platser som är centrala i böckerna under sina författarbesök.

– Det är bra att börja vid S:t Katarina medeltida kyrka och prästgård, där huvudpersonen Jenny bor med sin far prosten. Därifrån är det inte långt till S:t Marie kyrka och dess prästgård, där bokens driftiga fru Maria Tallgren bor.

Det är hon som bland annat ser till att utgrävningarna på Korois udde görs.

– Där kan nutida besökare äta sin matsäck.

Också Månberget med sin fina utsikt över staden är en viktig plats i Antells böcker.

Akademihuset och Dahlströmska palatset

Den som vill gå i familjen Barkers fotspår kan ta en titt på Akademihuset från 1817 på Rothoviusgatan 1, där Jenny går på konsert med Kosti Vanhanen i del ett.

Därifrån är det lätt att gå vidare till Dahlströmska palatset, ritat som bostad för Åbomagnaten Ernst Dahlström av arkitekten Gustaf Nyström 1894, på Biskopsgatan 13, där Jennys väninna, romanfiguren Beata Dahlström bor.

– Vid Gamla Stortorget fanns ännu i början av 1900-talet det konditori där barndomsvännerna Martta och Elli äter bakelser i den andra delen.

Biblioteket är viktigt

Andra Åboplatser att besöka för vänner av bomullsfabrikens romanfigurer är Åbo svenska teater och Åbo huvudbibliotek.

– Jag har hört att turister har kommit och frågat om det här som bokens Martta har jobbat, säger Antell.

I Atrium på Universitetsgatan 27 hålls läsecirklar i del tre. I närheten finns funkisbyggnaden Lantmännens hus, i hörnet av Humlegårdsgatan och Trädgårdsgatan, ritat Alvar Aalto , där Paula i den tredje delen äter på restaurang Itämeri.

Sommar på Runsala

Romanens Paula njuter också av toppmodern jazz på Societetshuset från 1928 på Humlegårdsgatan 2, där det i dag finns ett nyrenoverat hotell.

– Här fanns speglar, röda och gröna lampor och ett fint tak över dansgolvet, men interiören finns inte längre kvar, säger Antell, vars romanfigurer tillbringar sina somrar i spetsvillorna på Runsala, liksom den tidens rika Åbobor gjorde.