Papperstidningen får vård i livets slutskede

När världen ändrar i snabbt takt, kan man inte klamra sig fast vid det gamla och trygga. Den som vill vara med, måste våga ta sig an det okända.

ÅU har genomfört två större framtidsprojekt tillsammans med forskare och studerande från Åbo Akademi. Projekten visar tydligt vad som kommer att hända med papperstidningen och nyhetsbranschen inom fem till tio år.

Många faktorer inverkar på medieframtiden, men i år har vi sett flera saker som ytterligare försnabbar övergången från papperstidningar till digitala nyhetskanaler.

Postens nya prissättning träder i kraft vid årsskiftet. Finland delas in i olika områden. I år har Posten redan genomfört flera prishöjningar. Exakt hur prissättningen ser ut i framtiden är ännu inte klart. Dessutom har papperspriset i år stigit med cirka 40 procent.

Det går inte att överföra de enorma kostnadsökningarna till priset som kunden betalar för tidningen och ÅU har också valt att inte höja priset inför nästa år. Tidningarnas framtid, även ÅU:s framtid, handlar om hur viktiga vi är för läsarna, nu och i framtiden. Vad kan ÅU erbjuda som ingen annan kan erbjuda?

Frågan lyder när är det dags för eutanasi, eller partiell eutanasi, för papperstidningen? Svaret är fem till tio år, förändringstakten är snabb och tydlig. De yngre generationerna läser inte papperstidningar, undantagen är ytterst få.

Den nya framtiden kräver nya vanor av både tidningsläsarna och journalisterna.

För tidningsläsarna gäller det att skaffa sig nya digitala läsvanor, om man vill ha de färskaste nyheterna direkt till sin mobiltelefon eller en annan skärm. Det här kan man börja öva på redan i dag.

För journalisterna gäller det att lära sig ett nytt sätt att jobba. Förändringen är så stor att det för många journalister också krävs en delvis förnyad jobbidentitet. Att producera innehåll för digitala plattformer är något helt annat än att skapa en statisk papperstidningsprodukt.

Tidningarnas varumärken och namn kommer att minska i betydelse. Här är Finland kraftigt efter i utvecklingen jämfört med övriga världen. I Finland loggar man in på tidningstitlar, i den övriga världen loggar man in på nätet. I stället för att läsa nyheter från en tidning eller namngiven nyhetssajt, kommer allt flera att läsa nyheter där de råkar ploppa upp.

I den digitala nyhetsvärlden måste innehållet vara kompakt, intressant och klickvänligt. Ordet klickvänligt får också en ny betydelse. Det kommer att betyda enkelt att läsa, inte en sensationell rubrik.

Sättet att skriva förändras, tempot ökar och i stället för att under en dag skriva en lång artikel ska man kanske i stället skriva fyra kortare artiklar. Det som också ändrar är innehållet, vad vill en prenumerant i dag läsa på sin mobiltelefonsruta, hur når man läsarna i de sociala medierna?

I dag handlar det om vad läsarna på riktigt vill läsa, inte om vad redaktionerna tror att prenumeranterna vill läsa. Robotar börjar sköta en del av jobbet och den artificiella intelligensen styr nyhetsflödet.

Förändringstakten är snabb och för många i branschen är anpassningen till det nya samma som att lära sig ett nytt jobb. Arbetstiderna ändrar, sättet att publicera ändrar och sättet att paketera innehållet ändrar. Att skriva artikeln blir bara ett av många element i processen.

Papperstidningen är ett enkelt och strukturerat sätt att förmedla nyheter. I papperstidningen bestämmer journalister vad de tycker är viktigt.

I den digitala världen är alla med och bestämmer om innehållet. Det krävs mycket mera av ett mediebolag eller medieproffs om man vill vara en relevant aktör i framtiden. En journalist är en av flera miljoner skribenter och aktörer på olika webbsajter. Det finns redan nu, stora och små, officiella och inofficiella nyhetskanaler. Journalisterna verkar och debatterar på samma spelplan med vem som helst som är beredd att berätta vad som hänt eller hur man ser på en specifik sak.

Det här betyder också att redaktionernas stängda och trygga rum måste öppna upp och ta sig an den nya medieverkligheten. Gamla rutiner kan bli nya ruiner om man inte ger sig ut på spelplanen. Än så länge har man kunnat sitta på läktaren och kommentera.

ÅU har klarat digitaliseringen bra så här långt. Av mindre regionala tidningar är vi med i tätstriden då det gäller att konvertera läsandet från papper till digitala alternativ. I dag läser cirka 30 procent ÅU endast i digital form.

ÅU har under många år kämpat med stora lönsamhetsproblem. En digitaliserad framtid är också en möjlighet att trygga tillgången till nyheter på svenska i hela sydvästra Finland. Läsarna väljer i sista hand om man anser att det är viktigt med nyheter på svenska i vår region.

Följande stora digitala steg är redan bakom hörnet. När det gäller utvecklingstakt talar man i dagens läge om månader, inte om år. För ÅU kommer nästa år att vara den tekniska förnyelsens år.

ÅU:s styrelse och ledning har tillsammans med forskare från Åbo Akademi funderat på hur framtiden ser ut. Nu gäller det att omsätta Finlands äldsta tidnings innehåll till Finlands bästa lokala och regionala digitala läspaket. Den processen är inte enkel och definitivt inte smärtfri.

Framtiden har vi alltid framför oss, om vi vill eller inte. För en del av oss är den spännande, samtidigt upplever en del av oss den som skrämmande.

Det enda som är säkert är att om fem år ser medievardagen helt annorlunda ut, både för dem som tar del av nyheter och för dem som ska leverera dem.