Blir Hangöborna en minoritet i Hangö?
Bostäder säljs som aldrig förr i Hangö kunde man läsa i ÅU. Vad betyder ett andra hem eller ett Hangöhem för stadens framtid?
Många städers och kommuners framtidshopp bygger på ett ökat antal fritidsboende och en förhoppning om att de en dag väljer att flytta sin permanenta adress till sitt andra hem.
Coronapandemin har ingett hopp om nya invånare för många mindre kustkommuner. Den tillfälliga befolkningsökningen i ett antal kommuner stöds tyvärr ändå inte av statistiken som visar de stora flyttningstrenderna i landet.
Stefan Holmström noterade tidigare i veckan i sin ledare i ÅU att den naturliga befolkningstillväxten i flera kommuner är bekymmersam. Den naturliga befolkningstillväxten berättar hur många som dör eller föds.
Det största minuset hittades i Åbo: – 313. I relation till invånarantalet är siffran för Åbo liten jämfört med Pargas – 73 eller Hangö där den är – 75. I Åbo uppvägs den negativa naturliga befolkningstillväxten av en stark immigration, vilket gör att Åbo stads befolkning årligen växer.
För Hangö och Pargas är den årliga immigrationen eller inflyttningen överlag inte lika stark eller stabil. Hur ser framtiden ut för kommuner där befolkningsunderlaget sviktar och antalet barn kraftigt minskat eller minskar?
Kommunerna har ansetts vara den ultimata garanten för orternas livskraft. I fallet Hangö har staden också ett starkt varumärke. Hangö är världsberömt, åtminstone i Finland.
Nu står kommunerna inför den största förändringen sedan 1860-talet. De nya välfärdsområdena halverar kommunernas budget och det är för tidigt att säga hur de nya kommunerna kommer att lyckas i sin nya roll.
Livskraft och skolor blir även Hangö stads nya kärnansvarsområden. När man tittar på Hangö stads webbsidor ser man att antalet födda i staden har halverats från 90 födda år 2011 till 43 födda år 2021.
Hur livskraftigt är Hangö och andra mindre orter i framtiden om elevunderlaget fortsätter minska? Redan nuläget kan vara kritiskt för Hangö, då det gäller att upprätthålla ett gymnasium på finska och ett gymnasium på svenska.
Det är på alla vis önskvärt att vi har många livskraftiga orter i vårt land. Befolkningsproblematiken längs kusten verkar vara likadan. Det verkar finnas ett problematiskt mönster som visar att ju längre från de stora tätorterna man kommer, desto större är bortfallet i befolkningsunderlaget och därmed elevunderlaget.
Det finns flera möjligheter att förbättra Hangös livskraft. Till exempel ett direkttåg mellan Hangö och Helsingfors skulle göra att Hangö, i alla fall mentalt, finns lite närmare Helsingfors.
Samtidigt är det viktigt att framhålla att fritidsboende inte är ett problem i sig, de som tillbringar en del av året i sitt Hangöhem är livsviktiga för stadens näringsliv och servicenivå.
Det finns ändå orsak att fundera på hur en framtid ser ut där allt flera Esbobor eller Åbobor i praktiken bor i Hangö.