I höst får eleverna påverka skolmaten mer än tidigare

Hösfrikassé.

Det var Paula Juvonens favoriträtt i skolan.

Hennes främsta minne av skolmaten var då hon i början av 80-talet började högstadiet. I den lilla byskolan hade maten inte smakat under lågstadieåren, men i det stora högstadiet var maten plötsligt av helt annan kvalitet och väckte Juvonens aptit.

– Men inte kunde jag då föreställa mig att jag var en kommande skolmatstant.

För som servicedirektör vid Arkea med ansvar för att mätta tusentals hungriga magar i Åbo och Pargas, är skolmatstant just vad hon är i dag.

Paula Juvonen har jobbat på Arkea sedan starten 2012.

Företaget producerar mat-, städ-, lokal-, fastighetsskötsel- och underhållstjänster men kostservicen är överlägset störst.

En exakt siffra för hur många elevers munnar som mättas har Juvonen inte. Men det är många.

I Åbo står man för maten i alla grundskolor, gymnasier och yrkesskolor, de kommunala daghemmen och även många privata.

– Det är ovanligt att privata daghem i dag har eget kök.

Arkea ansvarar i dag också för maten i Pargasskolorna.

Åbo stad konkurrensutsatte skolmaten inför kommande läsår, vilket innebär att staden har två avtal.

Det betyder vissa förändringar var maten tillreds.

– Alla kök använder sig av samma recept så det borde inte vara några skillnader, men alltid kan det förekomma avvikelser, säger Juvonen.

Arkea har en produktutvecklare som planerar och utvecklar recepten, både nya och befintliga, i samråd med kökspersonal.

– Som ny kund hade till exempel Pargas många egna recept som man forsätter använda.

Skolorna följer en sex veckors matlista som regelbundet modifieras efter behov.

För att kunna ta elevernas åsikter ännu mer i beaktande kommer man från och med i höst att sätta ihop matråd i skolorna.

Exakt hur det ska gå till i praktiken vet Juvonen inte ännu.

– Ett alternativ är att varje skola har ett eget råd. Huvudsaken att eleverna hörs, det är de som är våra riktiga kunderna.

Redan nu har eleverna möjlighet att utvärdera efter varje måltid genom skolmatsalarnas ”happy or not”-maskiner med knappar i form av glada och sura gubbar.

– Apparaterna brukar ha 18 000 tryck i månaden. Det ger inte någon detaljerad information, men talar tydligt om om en rätt är populär eller inte.

Dessutom vägs matsvinnet dagligen, vilket också ger en fingervisning.

Enligt Juvonen tar Arkea ofta emot respons.

– Många barn verkar förstå att skolmaten har en viss budget och att alla önskningar inte går att uppfylla.

Hur mycket en portion skolmat i dag kostar, får hon däremot inte avslöja.

Vissa rätter kommer heller aldrig att dyka upp på skolmatsedlarna.

– De ska följa näringsdirektiven och till exempel innehålla rätt sorts fetter och lämplig salthalt.

Maletköttsås är fortfarande en favorit i skolorna. Och gröt.

– Korngröt som har dragit länge är ju så god. Och det tycker också eleverna, men inte lärarna alla gånger.

Övriga klassiska favoriter är makaronilåda och lasagne. Och fiskpinnar.

Fisk serveras en gång i veckan. Men det är en utmaning att hitta recept så eleverna tycker om.

I Åbo hänger strömmingsflundrorna stadigt med i flera skolor.

För några år sedan serverades också siklöja, men utan framgång så det blev en rätt kort historia, minns Juvonen.

I år har eleverna i Finland serverats gratis skolmat i 70 år.

Matsedeln som till en början bestod av soppor och gröt, har ersatts av pastor och texmexgratänger.

Inom Arkeas distrikt har jubileumsåret uppmärksammats med temamånader.

För mycket har hänt under decennierna.

Juvonens favorit hönsfrikassé är till exempel en rätt skolköken ratat, men däremot tillreds broiler i många versioner i dag-

Andra ingredienser som försvunnit under åren lever och blod.

– I dag serveras inte blodplättar eller leverlåda längre.

Arkea

Kostservicen producerar varje år 10,6 miljoner måltider.

700 anställda tillreder måltiderna för en kundgrupp som omfattar alla ålderskategorier från unga till gamla.

Kunderna är skolor, daghem, sjukhus, ålderdomshem, servicehus, hemmaboende åldringar och personalrestauranger både inom den privata och den offentliga sektorn.

Mindre rött kött, mera nötter och frön.

När matsedlarna görs upp följer man de senaste kostråden.

I dag är salladerna inte längre färdigt blandade utan eleverna får själv välja ingredienser och de oskalade potatisarna nu gjort come back i alla skolor..

Den största skillnaden är trots allt det ökande intresset för att äta vegetariskt.

I högstadieskolorna och gymansierna erbjuds alltid ett vegetariskt alternativ och antalet veganer har ökat de senaste åren, säger Paula Juvonen.

– För några år sedan var veganerna ett par stycken, men nu ett trettiotal. Det är inte många i den stora massan, men ändå en ökande trend.

En förändring som dessvärre inte ägt rum är åtgången mat på måndagar och fredagar.

I flera hem serveras inga varma mål mat under helgen.

– Det märks tydligt att många elever är hungrigare på måndagar och tankar mera på fredag inför veckoslutet.

All skolmat tillreds i dag ugn eller gryta, stekpannor finns inte längre.

Trots att Juvonen regelbunden vistelse i skolorna i Åbo, äter hon på grund av sin matallergi sällan skolmaten som serveras.

– Jag besöker skolorna och äter där och den mat jag får har alltid varit bra, men så är den också tillredd enkom för mig. Specialdieter och allergier tas i beaktande i alla våra kök.

I Finland är skolmaten en del av läroplanen.

För är måltid är mer än själva maten. Det är också bordsskick och beteende.

Om rektor och lärarna visar sin uppskattning för maten

– Det är roligt att se att till exempel Cygnaeus rektor alltid är aktiv i skolmatsdebatten.

Här tillreds de svenska skolornas mat

Cygnaeus: eget tillredningskök

Sirkkala: Vasaramäen koulu, skolköket vid Syreenikujan yksikkö

Braheskolan: Peltolan koulus kök

St Olofsskolan: eget tillredningskök

Katedralskolan: Nummenpakan koulu, skolköket vid Nummen yksikkö