S:t Karins säger nej till åk 7–9 på svenska – vill att eleverna går i skola i Åbo

När Åbo bygger en ny S:t Olofsskola ska den vara så stor att svenskspråkiga elever från S:t Karins också i fortsättningen kan gå årskurserna 7–9 i Åbo. Inget svenskt högstadium i S:t Karins, med andra ord.

Det är hälsningen från bildningsnämnden i S:t Karins, som har blivit tillfrågad om sin åsikt av motsvarande nämnd i Åbo.

Hur stort ska Åbo bygga?

I Åbo vill man veta hur stort man ska bygga för de svenska årskurserna 7–9, då S:t Olofsskolan, som väntas ha närmare 500 elever i höst, ska ersättas med ett nybygge.

Bägge städer verkar vara överens om att det är en bra lösning att svenska S:t Karinselever i åk 7–9 går i skola i Åbo också i fortsättningen.

Det betyder att det inte är aktuellt att bygga någon ny skola i S:t Karins – åtminstone inte under den här pågående fullmäktigeperioden.

Det är den försäkran som Åbopolitikerna vill ha av sina kolleger i S:t Karins – och som de också får.

För tillfället finns det 84 elever från S:t Karins i S:t Olofsskolan.

Enligt Åbo stad är den andelen så stor att S:t Karins beslut har betydelse för hur stor ny skola man ska bygga i Åbo för att ersätta S:t Olofsskolan, från 1960-talet.

Cirka 35 elever räcker inte för egen skola

I medeltal är den svenska årskullen i S:t Karins ungefär 35 elever.

Bildningsdirektören i S:t Karins, Elina Heikkilä, konstaterar inför nämndmötet att den utredning som S:t Karins gjorde 2017 om en möjlig svensk enhetsskola i staden fortfarande håller sträck.

Det finns med andra ord för få svenskspråkiga elever per år i S:t Karins för att det ska ekonomiskt och pedagogiskt ska vara möjligt att grunda en ny skola för årskurserna 7–9.

Det skulle också vara svårt att locka lärare till en så liten skola, med få undervisningstimmar.

Eleverna kanske ändå far till Åbo

Ett problem är också att även om S:t Karins skulle satsa på en egen skola för de äldre eleverna finns det inga garantier för att S:t Karinsborna ändå skulle gå i den. De kunde också i fortsättningen söka sig till Åbo, bland annat för att få möjlighet till fler tillvalsämnen.

Åbo stad får betalt av S:t Karins per svensk elev, medan S:t Karins står för högstadieelevernas skolskjutsar och eventuella skolgångsbiträden. Det nuvarande avtalet mellan städerna har varit i kraft sedan 2015.

"Man borde inte bara titta på nuvarande elevantal"

Då bildningsnämnden i S:t Karins har fått i uppdrag att svara Åbo stad om var de svenska eleverna i åk 7–9 ska gå i skola i fortsättningen har Hem och Skolaföreningen vid S:t Karins svenska skola inte tillfrågats.

Eva Sourander är föreningens ordförande.

– Jag kan tycka att man borde ha frågat både föräldrar och kanske också eleverna vad de tycker.

För egen del tycker hon att man inte bara borde titta på det nuvarande elevantalet.

Mångfasetterad fråga

– Nu har vi en splitterny skola och det finns till exempel goda möjligheter att idrotta i S:t Karins, vilket kan locka ännu fler inflyttare. Jag tycker att frågan är mångfascetterad eftersom både en stor och en mindre skola har sina fördelar.

Hennes barn går nu i åk 5.

Sourander säger att en flytt till S:t Olofsskolan med ny miljö och nya kompisar passar en del barn, medan det kan finnas Åbofamiljer i närheten av S:t Karins, som gärna skulle ha sina barn i en mindre skola, om S:t Karins skulle ha egen skola på svenska för åk 7–9.

– Det borde i så fall vara en enhetsskola med åk 1–9 eller samarbete med något gymnasium, för att man ska få lärare.

Hon betonar också att alla svenska barn i S:t Karins inte bor i centrum.

– En del bor i Littois eller Pikis och får lätt lång skolväg då de ska ta sig till Åbo.

Vid S:t Karins bildningsnämnds möte på onsdagskvällen föreslog SFP:s representant att formuleringen att samarbetet med Åbo fortsätter tillsvidare skulle ändras till att det ska fortsätta till valperiodens slut, och därefter ses över. Förslaget förlorade dock med rösterna 7-4.