Sotare orolig för fler bränder – lagändring och coronan möjliga orsaker till att färre beställer tjänsten

Allt fler hus blir utan den årliga sotningen. På vissa områden är det så få som var femte husägare som beställt sotning.

Det säger Johan Gestranius som sotar i Pargas, Nagu, Korpo och Houtskär.

När han talat med kolleger upplever de samma sak på andra orter. För några år sedan räknade Gestranius med att han sotade 85 procent av husen på sitt område.

En lagändring som trädde i kraft 2019 gör att sotarna inte längre får meddela kunderna när de tänkt komma, istället är det kunderna som måste ta kontakt.

– Jag vet inte om det är lagändringen eller coronaläget, eller en kombination av dem båda, som lett till det här. Men det är en ytterst skrämmande tendens, säger Gestranius.

Jobb finns det ändå både för Gestranius och den person han har anställd i sin firma. I skärgården där folk är vana att ringa och beställa sotaren är problemen mindre, tycker Gestranius. Men främst är det på fasta land i glesbygden som många glömmer att beställa sotning.

Risken för sotbränder ökar markant om huset är osotat två år eller längre. Dessutom har försäkringsbolagen oftast rätt att sänka eller helt låta bli att betala ut ersättningsbeloppet om egendom förstörs i brand och huset inte sotats årligen.

– Redan om ett år kan det bli vanligare med sotbränder, säger Gestranius.

Också för miljön är det viktigt att sota, det betyder att utsläppen minskar.

Åbosotare: Jag har påmint mina kunder

Innan lagändringen fanns farhågor att priserna för sotning skulle stiga. I Egentliga Finland torde ändå ökningen inte varit så stor.

– Men jag vet att taxorna lite rymt i väg i Nyland, några sommarstugekunder har sagt att egnahemshuset i Nyland kostar dubbelt mera att sota än stugan här, säger Gestranius.

Tero Sinervo har arbetat som sotare i över 30 år i Åbo. Största skillnaden för honom sedan lagändringen trädde i kraft är att nu ringer kunder också från Åbos kranskommuner.

– Jag har påmint mina gamla kunder om behovet att sota, och de flesta har bokat in mig för jobbet, säger Sinervo.

Han beklagar ändå att det inte finns något register där allmänheten kan kolla att sotaren faktiskt är behörig.

– Fackförbundet har en lista, men alla behöriga sotare är inte medlemmar i facket. Det betyder att kunderna inte kan kolla att sotaren som hör av sig faktiskt är behörig.

Markus Österås som mestadels sotar i Kimito och Västanfjärd har inte heller märkt av att fler husägare skulle låtit bli att beställa sotare.

Men han håller med om att risken för soteldar ökar.

– Åren går så väldigt fort så det kan vara lätt att glömma beställa sotare, säger Österås.

Vissa befarade innan lagändringen att folk kommer att sköta sotandet själva men det har inte Österås upptäckt. När han började sota för 17 år sedan hade dåvarande distriktsotaren varit sjukledig så under den tiden var det betydligt flera som hade sotat själva.

– Det är ju bättre än ingenting, men försäkringsbolagen har rätt att minska på det utbetalade beloppet om det inte är en yrkesman som skött sotningen och det händer en olycka, säger Österås.

– Senast i somras ringde ett försäkringsbolag mig och frågade när jag senast sotat en bastustuga, som jag aldrig satt min fot i. Jag vet inte hur det gick med utbetalningen i det fallet.

Brandinspektör har inte märkt av fler sotbränder

Knut Lehtinen, ledande brandinspektör vid Egentliga Finlands räddningsverk, tror att det är lite tidigt att dra några slutsatser om hur lagändringen påverkat sotandet.

Många klagomål har det åtminstone inte kommit, tillgången till sotare torde vara bättre nu då det råder fri konkurrens, säger han. Han har heller inte märkt att skorstensbränderna skulle blivit flera även om det nu är lättare att glömma bort sotandet.