Kolumn: Valfrihet inom vårdreformen riskerar effektiviteten i specialiserad sjukvård samt ökar kostnader
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
I oktober kom regeringen överens om valfriheten och genomförandet av social- och hälsovårdsreformen. Det är bra att regeringen nu övergav bolagiseringen av offentliga tjänster med tvång och förlängde tidsfristen så att man har mer tid för att genomföra reformen.
Kunderna kommer att välja sina egna social- och hälsocentraler i början av 2021. Då kan man välja ett önskat verksamhetsställe, antingen inom den offentliga eller privata sektorn. Kunden kan också beviljas en kundsedel för att köpa en operation av vilket hälsoserviceföretag som helst, som har godkänts av landskapet.
Valfriheten är en bra sak, men den medför stora risker. Vår specialiserade sjukvård är nuförtiden världsledande med många mätare mätt och patienterna är nöjda med dess verksamhet. Trots detta vill regeringen låta privata hälsoföretag bli producenter av specialiserade sjukvårdstjänster med hjälp av kundsedelmodellen, fastän kundsedeln ursprungligen skulle täcka endast primär vård.
Om kundsedlar beviljas för icke-brådskande operationer, kan det riskera effektiviteten i specialiserad vård, om läkare börjar flytta till privata företag. Det är möjligt att man inte alltid kan bibehålla jourtjänsten överallt i landet då kvaliteten i vården försämras och tillgängligheten till krävande vård, till exempel cancer- och hjärtkirurgi, försvagas. Forskning och undervisning av hög kvalitet kan också vara hotade.
Syftet med vårdreformen är att öka integrationen av social- och hälsovårdstjänster, det vill säga att ha fler flexibla tjänstekedjor. Detta förverkligas inte i regeringens vårdreformsmodell, eftersom man inte kan föra andra socialtjänster till privata vårdcentraler än rådgivning och upplysningar.
Modellen kan orsaka problem för oavbrutna tjänstekedjor när man kan köpa tjänster från otaliga tjänsteproducenter. Bättre integration räknades också medföra en stor del av de önskade besparingarna på tre miljarder. När detta mål inte nås kan kostnader öka. Kommer man då att höja klientavgifterna eller minska tjänster?
Med vårdreformen bör man kunna förebygga problem och minska kundernas ping-pong-spel mellan olika tjänsteställen. Ytterligare måste man kunna bekämpa välfärds- och hälsoskillnader och försäkra att människorna får vård utan att stå i kö.
Inget av de ovannämnda målen kan nås utan välfungerande vårdintegration, alltså oavbrutet samarbete mellan social- och hälsotjänster för kundens bästa. Däremot kommer man att få splittrad specialiserad vård, fastän den har enligt internationella undersökningar fungerat utmärkt och kunder har varit mycket nöjda med den. Dessutom har den specialiserade vården varit den mest kostnadseffektiva delen inom hälso- och sjukvårdssektorn.
Eeva-Johanna Eloranta
Riksdagsledamot, SDP
Lokala riksdagsledamöter som skriver kolumner i ÅU med jämna mellanrum är Stefan Wallin (SFP), Eeva-Johanna Eloranta (SDP), Li Andersson (VF), Ville Niinistö (De gröna) och Saara-Sofia Sirén (Saml.).