Bördan för de unga ökar
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
De ungas situation är oroande. Utmaningar med den psykiska hälsan bland unga blir allt vanligare, var tionde ung löper risk att marginaliseras och gängbrottsligheten bland unga är omtalad.
I den här situationen är ungdomsarbetets betydelse särskilt stor bland annat när det gäller att förebygga marginalisering. Uppsökande ungdomsarbete och ungdomsverkstäder är riktade tjänster till unga som befinner sig utanför både arbets- och studieliv, alltså de som löper särskilt stor risk att marginaliseras. De hjälper ungdomar att finna sin plats i samhället.
Dessa tjänster har stor betydelse och enligt undersökningar finansierar de sig själva i form av betalda skatter och minskade kostnader för den sociala tryggheten. Orpos regering håller dock på att skära ned finansieringen av ungdomsarbetet.
Att skära ned på ungdomsarbetet är inte ens förnuftigt med tanke på statsfinanserna. En liten besparing på kort sikt blir dyr på lång sikt. Enligt Statens revisionsverks beräkningar kostar en utslagen ung människa samhället 1,2 miljoner euro. I vårt land finns det redan nu omkring 60 000 marginaliserade unga och cirka var tionde ung löper risk att bli marginaliserad.
Nedskärningarna innebär att tusentals ungdomar i en sårbar situation kanske inte längre får den hjälp och det stöd de så väl behöver.
Den hårda kärnan i regeringen Orpos nedskärningspolitik riktar sig mot unga i en tid då många unga redan är oroade över egen framtid och utkomst. Regeringen försämrar ungas utkomst genom att sänka bostadsbidraget och låta bli att göra indexhöjningar av studiestödet, trots att Orpo före riksdagsvalet lovade att lämna studiestödet utanför indexfrysningarna.
Nedskärningar kan innebära inkomstbortfall på upp till 1 000 euro per år för studerande med redan låga inkomster. I fortsättningen blir unga tvungna att ta allt fler lån för sina studier, även om ökad osäkerhet i arbetslivet samtidigt försvårar återbetalning av lån.
Regeringen finansierar en stor del av sänkningen av överlåtelseskatten med att slopa skattefriheten för köpare av sin första bostad. I och med beslutet kommer många ungas dröm om sitt första hem bli svårare att uppnå och skjuts till oviss framtid.
Särskilt sorgligt är regeringens beslut att skära i barnskyddets eftervård och rehabiliteringen av unga. Sänkningen av åldersgränsen för eftervård inom barnskyddet från 25 till 23 år kommer sannolikt att öka utslagningen bland unga, medan nedskärningen av rehabiliteringspenningen för unga riskerar att öka antalet personer som går i invalidpension. Dessa är obegripliga beslut i en tid då alla behövs i arbetslivet.
Enligt Framtidsbarometern ser bara 34 procent av de unga ivrigt fram emot framtiden som en tid fylld med möjligheter. Siffran är alarmerande. Mest osäkerhet och otrygghet orsakas av den egna framtiden, arbetslivet och eget arbete.
En förnuftig regering skulle sträva efter att stärka ungas framtidstro och stödja unga som befinner sig i svåra livssituationer och inte öka de ungas börda.
Denna nedskärningslinje som drabbar unga motiveras med att det krävs smärtsamma beslut för att balansera de offentliga finanserna. Samtidigt har regeringen valt att lägga pengar på skattelättnader för dem som tjänar upp till 14 000 euro i månaden.
Det sägs ofta att de unga är framtiden. Man borde förstå att de ungas tid är nu och inte bara i framtiden. Politik handlar om vägval. Att skära och ta från de unga försvagar hela Finlands framtid.
Här kan du läsa fler kolumner av Eeva-Johanna Eloranta.