Fel fokus på skärgårdstrafiken

FÄRJOR OCH FÖRBINDELSEBÅTAR. Det har i media ventilerats rätt så mycket kring den oacceptabla kösituationen vid färjfästet Pargas-Nagu under midsommaren. Köerna var flera kilometer långa eftersom ingen extra färjkapacitet hade beställts av NTM-centralen.

Under sommarens mest livliga veckoslut borde ökad kapacitet naturligtvis vara en självklarhet. Att man inte ordnat det sammanfattar egentligen problemet i ett nötskal.

I grund och botten handlar det inte om enskilda långa köer utan om själva synen på färj- och förbindelsebåtstrafiken. Så länge skärgårdstrafiken mäts i euro och cent finns det väldigt lite utrymme för realiteterna.

Alltför ofta landar diskussionen i att användarna kräver mera turer och beställaren hänvisar till strama ekonomiska ramar. Det är den här svartvita tankegången vi borde ta oss ur och istället fokusera på hur skärgårdstrafiken i sig skulle kunna utvecklas (inte avvecklas!).

Målet borde vara hur skärgårdstrafiken kan stöda fast boende, lokala företagare, sommargäster och turister. Hur kan vi göra skärgårdstrafiken mer känd, marknadsföra den och locka fler besökare? Hur kan vi på bästa sätt samarbeta och koordinera och framför allt – hur kan vi vara proaktiva? Hur ska vi agera för att uppmuntra nysatsningar, utveckling och konstruktivitet?

Så länge synen på färjförbindelserna utgår från ekonomiska kalkyler, kommer vi att stampa på stället – eller se förslag i stil med det som Berner framförde för knappt två år sedan. Det vi behöver är en modell där de faktiska behoven och utvecklingspotentialen står i fokus.

Jag hoppas att nästa regering har insikt i hur regionalt viktig den här frågan verkligen är och att de också har kompetens att tillsammans med berörda parter utveckla en modell som gynnar skärgården.

Sandra Bergqvist

Vice ordförande, SFP