Cykeltider hej hej!
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Cykeln är en uppfinning som stått sig väl genom tiderna. Dagens modell uppkom redan i början av 1900-talet och har hållit stilen sedan dess. Cykelns popularitet bara ökar. Vad är en klocka mot en ringklocka!
Namnet är värt en betraktelse. Cykel kommer från forngrekiskans kyklos ’cirkel, ring’. Latinet förmjukade k (skrivet c) framför y till s. Ordet cykel är alltså besläktat med cyklop, det man kan se med i vattnet eller den hemska varelse, Polyfemos, som Odysseus stack ögat ur.
Cykel har föregåtts av benämningen bicykel, som kom in i svenskan under den senare delen av 1890-talet. Förleden bi- betyder två (hjul). I engelskan förkortades bicykel/bicycle till bike, ett engelskt ord som i dag används också i svenskan men mest om motorcykel.
Före (bi)cykel gällde ordet velociped, inte okänt i äldre svenska än i dag. Äldre slang använder förkortningen velo (kort e). Ordet velo har sedan ombildats med slangens fi- vilket gett fillare, ett ord som lånats in i finskan som fillari. Jämför fillare med liknande slangbildningar som fika och fibel för kaffe och äppel. Benämningarna velo och fillare är finlandismer. I Sverige används hoj.
Velociped kommer från latinet velox ’snabb’ och pes ’fot’ (böjning: velocis, pedis). Velociped betyder då egentligen snabbfoting medan cykel betyder hjul och bicykel tvåhjuling.
Finskans polkupyörä blir ordagrant tramphjul men uppfattas som trampcykel. Polkupyörä ersatte det tidigare lånordet velosipedi. Besvärligt nog menar man med trampcykel i dagens svenska närmast en trehjuling.
Ibland trasslar utvecklingen till det. Åtminstone i Sverige är det vanligt att man tar en voi. Det är då en eltvåhjuling som kan hyras, och voi är ett firmanamn som associerar till voyager ’resenär’. Det är lite som med vespa som från att varit ett märke kommit att stå för en skoter i allmänhet.
Kommen så här långt i mitt resonemang stötte jag på en härlig artikel om just cykeln och dess namnhistoria av dialektologen Peter Slotte (Språkbruk 2/2016). Ridå! Han tar också upp den dialektala varianten ped och peda och det från södra Österbotten kända sjul. Detta oväntade sjul är en ombildning av hjul. Fornsvenskans hj- har på sina håll i södra Österbotten inte utvecklats till j- utan till ett sje-ljud. Tvetydiga benämningar är grenspelet och fjutun. Artikeln är rubricerad Kärt barn har många namn. Finns på nätet.
Språket är ganska genomskinligt vid närmare granskning. Ordet cykel följer språkliga trender. Men ibland är vissa ord svåra att få grepp om. Det så vanliga hurri ’svensk’ anses mestadels komma från benämningen på österbottniska svenska fiskhandlare som i finska trakter liknats vid en ruggig varg. En annan hypotes är att det kommer från svenskars hurrande i tid och otid. Jag tror förstås på denna senare tanke. Hurra, hurra, hurra!