Nu börjar gruvan växa

På måndagseftermiddagen verkade det sannolikt att det är på tisdag den 29 augusti skopan sätts i jorden på den före detta Föreningshustomten i Pargas.

I så fall är det tisdag som utvidgningen av Nordkalks dagbrott i riktning mot stadskärnan tar följande konkreta steg vidare.

Det handlar om ett cirka 100 meter långt och 30–40 meter brett område, platsen en del Pargasbor kallar Föreningshustomten. Föreningshuset intill Sarlingatan brann ner i februari 2013 och marken har sedan länge varit Nordkalks med tillstånd för kalkstensbrytning.

– Staketet för gruvområdet har flyttats så det nu ligger intill Sarlingatan och så har här fällts träd och röjts undan, säger Nordkalks enhetschef i Pargas, Gert Wahtera.

Nästa steg är att få bort jordlagret.

Lokala entreprenörer anlitas för jordschaktningen och Nordkalks uppskattning är att ungefär 20 000 kubik jord ska fraktas bort.

– En del av jorden använder vi på plats, för att bygga en ny skyddsvall intill Sarlingatan, vi vill att det ska se snyggt ut.

– De kommande veckorna blir det också extra mycket trafik mot Sarlingatan och längs Skräbbölevägen till fabriksområdet, dit jordmassor körs. Vi sätter upp varningsskyltar längs med Sarlingatan.

Sarlingatan möter Skolgatan och som namnet säger förekommer här en hel del lätt trafik till och från både svensk- och finskspråkiga Pargasskolor.

Längs med Sarlingatan ligger inte ett enda hus, utan de närmaste grannarna till det utvidgade gruvområdet är Folkhälsans daghem Bantis på andra sidan Sarlingatan och ett par våningshus dels på Skolgatan, dels ett på Skräbbölevägen.

– I några hus har vi låtit installera apparatur som mäter vibrationer av sprängningarna, säger Wahtera.

Med tanke på hur "mitt i staden" ett 70 hektar stort dagbrott med regelbundna sprängningar ligger, är det anmärkningsvärt sällan Pargasbor hörs klaga över industrins närhet, ljud- eller andra olägenheter. Ortens livsnerv är kanhända en så naturlig del av staden.

– I år har vi annars jobbat mestadels i motsatt riktning, i den västliga sidan av dagbrottet. Några andra riktningar till att utvidga har vi inte riktigt, än där och här. På det här nya området beräknas vi kunna utvinna omkring en miljon ton kalksten.

På årsnivå bryts två miljoner ton sten i Pargas, av vilket cirka 1,3 miljoner är kalksten. Att utvidgningsområdet beräknas bjuda på en miljon totalt betyder brytning under flera år framöver, lager efter lager går man längre ned – samtidigt som man jobbar på andra håll i dagbrottet.

– På det här området sker de första sprängningarna förhoppningsvis innan det här året är slut. Idealet skulle vara om det kom fram en jämn yta sten utan så stora variationer, sen när jordlagret är borttaget.

Två till fyra sprängningar i månaden kan det bli i utvidgningsdelen. Pargasborna är vana med att det kan smälla 14-tiden på dagen. Numera sker det i snitt tre gånger i veckan, säger Wahtera.

Att det sker just klockan 14 beror på att man vill minimera mängden folk och fordon i rörelse på området, det klockslaget tar morgonskiftet slut och kvällsskiftet kommer på jobb. De som är sprängare jobbar i ett skift.

Efterfrågan på kalksten styr hur ofta det sprängs och den efterfrågan har varit stabil de senaste åren. Den kalksten som utvinns i Pargas är vit och används framförallt i cementtillverkningen (Finnsementti), i jordbruket och i vattenrening.

Att Nordkalk stött på patrull i öppnadet av en ny gruva på Gotland gör alltså inte att trycket på Pargas dagbrott ökar, eftersom den gotländska stenen är av annan kvalité.

– Vi vet att det finns ännu mera kalksten under Pargas centrum men vi är nöjda så här, just nu finns inte några andra planer.

Nordkalk

LÄS OCKSÅ vad närmaste husbolagsgranne tycker om gruvans utvidgning.