Allt hårdare tävling om en plats i Katedralskolan – sökande från Pargas och Kimitoön ökar konkurrensen

Det blir allt svårare för svenska elever i Åbo att få en plats i närgymnasiet Katedralskolan.

Det beror på att de svenska årskullarna i Åbo under senare år blivit allt större.

Samtidigt lockar Katedralskolan unga också från andra orter, främst Pargas och Kimitoön.

Källa: vipunen.fi. Att antalet som mottagit studieplats vissa år överskrider antalet nybörjarplatser beror på att man beslutit om en extra nybörjarplats, då flera sökande haft samma medeltal.

I år har drygt 20 procent av eleverna i Kattan annan hemort än Åbo eller S:t Karins.

Då Katedralskolan i tisdags ordnade öppet hus för intresserade nya studerande var det fullsatt i skolans festsal.

– Jag skulle gärna börja i Katedralskolan, säger Max Wetterstein från Pargas. Det skulle passa bra eftersom jag tränar ishockey i Åbo flera gånger i veckan.

Både pappa och farfar har dessutom gått i den anrika Åboskolan.

På plats från Kimitoön var bland annat mammorna Johanna Sjölander och Jessica Sandell tillsammans med sina ungdomar som går på åk 9 i Dalsbruks skola. De berättar att hela fem av skolans 17 niondeklassare funderar på att söka till Katedralskolan.

-– Eftersom vi bor i Kasnäs blir den dagliga skolvägen totalt över två timmar också om man väljer Kimitoöns gymnasium. Då kan det vara lika praktiskt att flytta till en helt annan ort, säger Johanna Sjölander.

För Pargasbon Julian Helenius har skolvägen ingen avgörande betydelse i skolvalet. Han bor på Kirjalaön och därifrån är det ungefär lika långt både till Pargas svenska gymnasium och till Katedralskolan. Storebror går redan i Kattan.

Toppgymnasiet lockar?

Katedralskolan har väckt stor uppmärksamhet med sina enastående goda resultat i studentexamen, år efter år.

Men fenomenet att Kattan lockar elever från andra orter hänger knappast ihop enbart med de goda resultaten.

Statistiken viar att det normala är att 15-20 procent av skolans elever har annan hemort än Åbo eller S:t Karins.

Stora svenska årskullar i Åbo

Effekten på de svenska eleverna i Åbo har dock blivit tydligare under senare år. De svenska årskullarna har under senare år varit mycket stora i Åbo, vilket lett till att konkurrensen om en plats i Katedralskolan blivit allt hårdare.

Rektor Marianne Pärnänen säger att till exempel år 2014 fyllde skolan inte ens alla 92 nybörjarplatser, utan antalet som började var 72.

Inför detta läsår utökades antalet nybörjarplatser till hela 114 eftersom årskullarna är så stora.

Det hårda söktrycket under senare år har gjort att medeltalsgränsen för att antas höjts.

2013-16 kom man in med ett medeltal kring 7,3. År 2021 krävdes ett medeltal på 7,75 för att bli antagen, ifjol 7,92 (vilket i praktiken sjönk till 7,83 eftersom sex av de antagna tackade nej till sin plats).

Det hittills högsta medeltalet var 7, 92 år 2017.

Tufft för Kimitoöns gymnasium

Samtidigt som trycket på Kattan ökar kämpar gymnasierna i Kimitoön och Pargas för att behålla ett tillräckligt antal elever.

Antal studerande läsåret 2022-23

– Det är synd för oss då vi tappar potentiella studerande från Kimitoön till Åbo eller andra orter, säger rektor Bob Karlsson.

Att Pargasbor väljer Åbo väcker känslor

Ansökningstiden till studier på andra stadiet är i år 21.2 - 21.3.

Malin Eriksson är mamma till en niondeklassare i Pargas som just nu grubblar över sitt val. Katedralskolan intresserar.

Frågan är inte enkel. I familjen vägs just nu för- och nackdelar.

– Vi försöker föra ett så öppet resonemang som möjligt, säger Eriksson.

Hon vet att ämnet väcker känslor. Många har åsikter om huruvida det är vettigt eller inte att elever från Pargas väljer Katedralskolan i stället för PSG.

För den som är uppvuxen i en småstad lockar Åbo och den större skolan med ett nytt, spännande sammanhang och möjligheten att lära känna nya människor. En nackdel är förstås skolresan.

Malin Eriksson ser på de åboländska ungdomarnas gymnasieval också ur ett professionellt perspektiv. Hon är överinspektör på regionförvaltningsverkets enhet för svenska bildningsfrågor.

Möjligheterna att gå i sitt närgymnasium försvinner för allt fler i svenska Åbo.

– Åboungdomar med lite svagare medeltal förlorar möjligheten att studera i sin närskola för att konkurrensen ökat. Då finns det tydlig risk för drop out-fenomen. Den som inte har hög skolmotivation har kanske inte personliga resurser att orka med att långa skolresor – till exempel till gymnasiet i Pargas, säger Eriksson.

Samtidigt vill hon lyfta fram det goda i att det trots allt finns två jämngoda möjligheter till gymnasiestudier på svenska på Åbo-Pargas-axeln. Båda gymnasierna har behöriga lärare och brett utbud av kurser.

– Valmöjligheten mellan Kattan och PSG är egentligen ett lyxproblem!

Dessutom har det ingen betydelse vilken skolas namn som står på studentbetyget. Vitsorden har samma tyngd, oberoende av om man fått dem i PSG eller Katedralskolan.