Dalande intresse för simskola hos äldre barn – men nybörjargrupperna drar som förr i Åboland

Emilia Örnmark
Två personer vid en brygga.
Jörgen Lindroos och Henrika Gustafsson är simombud vid Folkhälsan i Kimito. De säger att simskolorna får konkurrens av det breda utbudet av sysselsättning sommartid. Men de yngre barnen fyller dock sina grupper.
Publicerad:

Att gå i simskola är i år lika populärt i Åboland som förr. Det säger Mari-Sofi Johansson, sim- och aktivitetskoordinator i Åboland.

Det betyder att 500--600 barn kommer att gå i Folkhälsans simskolor i Åboland även i år.

Totalt erbjuds i Pargas och Kimitoön fler än tjugo simskolor (Kimitoön 9, Pargasområdet 14).

– I Pargas står massor av barn i kö, men där finns ju också flera barn än i Kimitoön, säger hon.

I Pargas erbjuds åtta simskolegrupper – sju av dem är för barn, en för vuxna.

Samtidigt visar trenden på att simskolorna i dag mest lockar yngre barn, medan de lite äldre uteblir och nöjer sig med att kunna simma.

Varierande framgång för vuxensimskola och livräddarkurs

Flera Folkhälsanföreningar prövar sig fram med simskola för vuxna, med varierande framgång. I Pargas har man fått ihop en grupp, men i Kimito har den strukits från schemat eftersom intresse saknades helt.

Kimitoföreningen ville i år gå ut med ett nytt koncept, där man förutom de traditionella simskolorna riktade till barn också bjuder på nyheter. Förutom vuxensimskolan hoppas man på att i år kunna genomföra en Junior lifesaver-kurs för de lite äldre barnen, men än så länge verkar det inte finnas intresse för det här heller.

– Det verkar som att tiden inte är mogen än, säger simombud Jörgen Lindroos.

Lifesaver-kursen ville man ta in för att erbjuda möjligheter att bland annat lära sig om livräddning, utveckla sin simteknik och bli bättre på långdistanssimning.

Emilia Örnmark
strand ch en strandbyggnad med texten Solbad.
I Kimito ordnas simskolan i Gammelby, på Kimitoöns kommuns strand. Den startar i juli. Bryggan är ny för i år.

Enligt Mari-Sofi Johansson finns det dock föreningar i Åboland som lyckats samla deltagare till livräddarkursen. Ett exempel är Västanfjärd, som arrangerat den med start år 2019. I år har man dock inga anmälda än, men tid finns till den sista juni.

– Parallellt med den går vår vuxensimskola. Då kan föräldrar och barn delta i varsin grupp och göra något roligt tillsammans, tipsar Västanfjärdföreningens simombud Janni Ölander.

Folkhälsan Västanfjärd
Fem unga bakifrån på rad på en brygga-. Alla bär gul skjorta.
Junior lifesaver-kurs har tidigare ordnats till exempel i Västanfjärd. I år har man än så länge inga anmälda.

Anmälningstiden för livräddarkursen i Kimito är förlängd till den 18 juni.

Tillhör simmärken en förgången tid?

Förlängd ansökningstid gäller även kursen avsedd för dem som vill ta simmärken. Lindroos säger att de senaste åren har visar att simmärken inte verkar vara så viktiga längre. Han antar att man i dag nöjer sig med att kunna simma, och väljer bort att vidareutveckla sina kunskaper.

– Det är ju fortsättningsvis viktigt att kunna simma. Men utbudet på program sommartid är stort, kanske man väljer annat än simskola, funderar simombud HenrikaGustafsson i Kimito.

Simkunnig innebär de facto att man kan simma 200 meter, varav 50 meter på rygg.

Enligt en undersökning gjord i fjol av bland andra Finlands Simundervisnings- och Livräddningsförbund försvagades barnens simkunskaper under coronaåren, så att bara 55 procent av sjätteklassarna var simkunniga våren 2022. Det här var en tydlig nedgång från 76 procent år 2016.

Enligt undersökningen är det bland annat restriktionerna under pandemin med nedstängda simhallar som påverkat.

De äldre är svåra att hålla kvar

Också Mari-Sofi Johansson är inne på samma linje gällande det stora programutbudet. Hon tror att det är därför nya koncept kan vara svåra att få i gång.

– Det är mest yngre barn som går i simskola och de äldre är svåra att hålla kvar, de från tio år uppåt. Dem skulle vi gärna se i simskola, säger hon.

Enligt Johansson var det tidigare mer vanligt att barn ville prestera ända upp till primusmagister och efter det engagera sig som lekledare och sedan simlärare.

Nybörjargrupper drar som förr

Kimitosimskolan har som flera andra i år möjlighet att erbjuda skilda grupper för nybörjare och simkunniga. Så här kan undervisningen anpassas bättre. Nybörjar- och fortsättningsgruppen har tillsammans samlat 42 anmälda, vilket är ungefär i stil med i fjol.

– Men tidigare har vi nog haft upp till 60 deltagare, minns Jörgen Lindroos.

Ovanligt för i år är att simskolan i Kimito kunnat anställa fyra simlärare. Dock har man inga lekledare i år, utan fokuserar starkare på simningen, som dock fortfarande lärs in på ett lekfullt sätt.

– Tidigare har det varit svårt att få lärare, vissa år har vi haft bara en. Därför valde vi att ta emot alla simlärare som ville komma i år, säger Henrika Gustafsson.

Enligt Mari-Sofi Johansson är simlärarläget i hela Åboland ganska bra i år.

Arkiv/Janni Ölander
simskolgrupp vid badstrand
Ett tidigare simskoleår i Gräggnäs, Västanfjärd.

Med frivilliga krafter

De allra flesta simskolor startar efter midsommar, bara i Dragsfjärd har den redan startat.

Alla Folkhälsans simskolor arrangeras med frivilliga krafter i lokalföreningarna, bara lekledarna och simlärarna är anställda.

Henrika Gustafsson vill gärna slå ett slag för Folkhälsans strandsimskolor, som ger mycket mer än den viktiga simkunskapen.

– Man lär sig om strandetikett och hur det är att simma i havsvatten, som är ett helt annat element. Simkunnighet är en livsinvestering och gör att barnen är tryggare på stranden, säger hon.

Reporter (Kimitoön)
Publicerad: