Finland utan konst och kultur är varken starkt eller engagerat

Planerade nedskärningar. “Konst och kultur har ett egenvärde. Ett mångsidigt och uppskattat konst- och kulturliv är ett kännetecken för ett kulturland. Kulturen har stor betydelse för medborgarnas resiliens, den övergripande säkerheten och känslan av nationell samhörighet.” (Ett starkt och engagerat Finland - Statsminister Petteri Orpos regeringsprogram kap 5 Ett kunnigt Finland)

Citatet ovan är taget direkt från regeringen Orpos regeringsprogram. I programmet beskrivs också kulturbranschens positiva verkan på samhället i stort; den direkta kopplingen till kreativitet, hållbarhet och välfärd.

De planerade nedskärningarna som nu hotar hela det finska teaterfältet kommer att ha motsatt verkan än den man här så förtjänstfullt målar upp. Det är dags att inse att det inte handlar om en tillfällig nödlösning utan om värderingar och ideologi - om de planerade nedskärningarna förverkligas handlar det om en medveten nedmontering av det finländska konst- och kulturfältet.

Ur teatrarnas synvinkel är det svårt att svälja argumentet att nedskärningarna sparar pengar. Teatrarna har upprepade gånger förmedlat förståelse för sparåtgärder, men det är omfattningen som är både obefogad och kortsiktig. Det vi kommer att bevittna är massarbetslöshet och förluster, också för andra branscher som är kopplade till konst och kultur.

All den goda verkan som konst, inklusive teater, har på samhället kommer att gå förlorad, men kostnaderna består. Efter nedskärningarna kommer kulturlivet att bli ensidigare, internationella samarbeten och export inom scenkonst kommer att upphöra. Det är långsökt att bygga ett starkt brand eller skapa narrativ om ett innovativt eller inspirerande Finland när man samtidigt nedmonterar kulturen – en del av den välfärd man i politiska tal så vackert målar upp.

Ett väl sett och mångsidigt teaterutbud skapas inte ur tomma intet, det kräver kunnande och mångfald som nu är hotat när proffsen tvingas fly fältet.

Ett uppskattat teaterutbud kräver en vital kontakt mellan aktörer och publik, en kontakt som planteras i barndomens första konstupplevelser och följs upp hela livet. Teaterutbudet för barn och unga är illa ute då det, trots stor inverkan, skapar lite ekonomisk vinst i förhållande till utgifterna.

Utbudet överlag blir ensidigare och kommer att vara centrerat till städer och tillväxtorter, något som strider mot tanken om en civiliserad demokrati, ett kulturland, där alla ska ha tillgång till kvalitativ konst, inklusive teater. Vi undertecknade teatrar med omfattande regional verksamhet är djupt bekymrade, även om vi läser att en möjlig omorganisering av de planerade nedskärningarna pågår i samband med budgetförhandlingarna. Regeringen talar om att skapa förutsättningar för tillväxt, men gör det motsatta.

Styrelsen för Åbo svenska teaterförening

via Hanna Guseff,

ordförande

Åbo Svenska Teaters ledning,

Kira-Emmi Pohtokari,

teaterchef

Kultursektionen vid Svenska Österbottens Förbund för Utbildning och Kultur,

Ulla Granfors,

ordförande

Wasa Teaters ledning

Ann-Luise Bertell,

teaterchef

Styrelsen för Pohjois-Karjalan Teatteriyhdistys,

Margareetta Räty,

ordförande

Joensuun kaupunginteatteris ledning,

Sarianne Tursas,

teaterchef

Rovaniemen teatteri - Styrelsen för Lapin Alueteatteriyhdistys

Riitta Liinamaa,

ordförande

Rovaniemen teatteris ledning

Sari Alatalo,

verksamhetsledare