Snart kan studerande komma in på universitet utan inträdesprov

År 2020 ska universiteten anta nya studerande utgående från studentbetyget i mycket större utsträckning än nu. En arbetsgrupp vid Helsingfors Universitet presenterade tidigare i november ett förslag för hur resultaten i olika ämnen i studentskrivningarna skulle ge olika höga poäng i antagningen till universitet (se anslutande artikel).

Det har stor inverkan på verksamheten i gymnasierna. Inka Halkivaha, som är studiehandledare på Katedralskolan i Åbo, upplever att ingen ännu har lyssnat på dem i beredningen av reformen.

– Jag hoppas att det ännu görs. Man kommer inte ifrån att de antagningskriterier universiteten beslutar om har en stor styrande effekt för gymnasiernas verksamhet.

Ett kriterium för poängsättningen har varit att de ämnen som har fler kurser har fått högre poäng. Halkivaha bedömer att ännu färre elever då väljer de ämnen som får låga poäng i när man söker in till universitet.

Hon påpekar att studentskrivningarna påverkar hela gymnasiet. Antagningsreformen kommer ytterligare att påverka studentskrivningarna och därmed hela gymnasieutbildningen.

Reformen får konsekvenser ända ner till grundskolan menar Roland Karlsson, som är elevhandledare på Sarlinska skolan för årskurs 7-9 i Pargas.

Han lyfter fram att det nuvarande förslaget missgynnar de som väljer att gå yrkesskola efter grundskolan. Det är bara studentbetyget som man får poäng för i den föreslagna modellen.

– Officiellt kommer personer med yrkesexamen också i fortsättningen att vara behöriga för att söka till högskola, men i praktiken kommer det att bli svårare, säger Karlsson.

Utgångspunkten för reformen är att över 50 procent av de som antas till en utbildning ska komma in endast med studentbetyg och en mindre procent endast genom urvalsprov. Ekonomiutbildningarna i hela landet har redan kommit överrens om att de antar studerande enligt modellen att 60 procent väljs på basis av studentbetyg och 40 procent genom urvalsprov.

– Nu konkurrerar personer med en yrkesexamen om en mindre kvot av platserna, jämfört med när alla studerande blev antagna både med betyg och inträdesprov, konstaterar Karlsson.

– Jag ser att vi går tillbaka till ett system som innebär att om man skaffar sig en yrkesutbildning kan man nog fortsätta utbilda sig, men bara i samma bransch.

I förslaget som universiteten nu kommer att ta ställning till finns också en tredje väg för att få en studieplats vid en högskola: via öppna universitet. I förslaget skulle öppna universitetet få en helt annan roll än den har nu. Tanken är att man med de betyg man får i kurser på öppna universitetet skulle kunna ansöka om en studieplats vid ifrågavarande universitet.

Karlsson är kritisk till det här förlaget för han ser det som en väg till att ta betalt för alla studier. De som tar kurser vid öppna universitetet betalar för kurserna.

– I vissa universitet deltar de som studerar via öppna universitetet i samma kurser som de som har en studieplats. Reformen skulle antagligen leda till att de som studerar på öppna universitetet blir fler. Då är det ett kortare steg att gå in för att alla ska betala för studierna, menar Karlsson.

– Jag ser förslaget om öppna universitet som ett sätt att skapa en marknad som möjliggör nya finansieringsmöjligheter för universiteten.

Han anser att det största problemet är att det finns för få studieplatser på högskolor i Finland. Hans lösning är att staten skulle ge mer resurser till universiteten för att radikalt höja antalet studieplatser.

– Att blanda in öppna universitetet är som aspirin mot en sjukdom, men det löser inte problemet.

Både Karlsson och Halkivaha är kritiska till att betyg lägre än C i studentbetyget inte ger några poäng alls i modellen. I en del ämnen inom handelsutbildningarna får den sökande inte poäng för betyg under M.

– Det signalerar att dessa betyg inte är värda någonting alls. Jag förstår inte varför de lägre betygen inte kunde ge ens några poäng, säger Halkivaha.

Den stora reformen av antagningskriterierna skapar osäkerhet för de som ska handleda skolelever som funderar vilka val de ska göra för att komma in på den vidareutbildning de är intresserade av.

– Jag måste säga till våra studerande att jag inte vet hur det blir, säger Halkivaha.

Men både hon och Lotta Sundgren, som är studiehandledare i Pargas svenska gymnasium, vill ändå lugna oroliga elever med att betona att urvalsproven ännu kommer att finnas kvar som en andra chans för de som inte får en studieplats endast med betyget.

– Det är bäst att ta reformen med ro och studera sådant som intresserar och göra det så bra man förmår utan att glömma att ha fritid också, säger Sundgren.

Hon betonar också öppna universitetet som ytterligare en chans att hitta till den utbildning man önskar. Studiehandledarna påpekar att det inte är något nytt att universiteten ändrar antagningskriterier och ur gymnasiernas synvinkel kommer informationen ofta ganska sent.

Skalan för betygen i studentbetyget från högst till lägst är: L, E, M, C, B, A. I är underkänt.

Universitetens antagningsreform

Syftet är att slopa arbetskrävande inträdesprov.

En arbetsgrupp vid Helsingfors Universitet har utarbetat en modell för poängsättning av ämnen i studentbetyget.

Projektet finansieras av undervisnings- och kulturministeriet.

Det är regeringen som drivit på en reform.

Universiteten har kommit överrens med ministeriet om att reformera antagningen så att över 50 procent av studenterna ska antas endast utgående från studentbetyg.

Urvalsproven kommer fortfarande att finnas kvar för en mindre kvot av studieplatserna.

Universiteten har tid fram till januari att kommentera arbetsgruppens förslag.

De nya antagningskriterierna ska presenteras för gymnasierna i augusti 2018.

Målet är att de gemensamma kriterierna för antagningar ska tillämpas i antagningarna till universitet våren 2020.

Läs också:

Lång matematik ger högst poäng - filosofi ger lägst

Gallup i Katedralskolan: Vad tycker du om den föreslagna antagningsreformen till universiteten?