Reportage

Pungböle bro firar 50 år i dag - självaste Kekkonen väntades till invigningen år 1972

Det är ingen vanlig dag i dag – för det är faktiskt Pungböle bros födelsedag! I femtio år har bron knutit ihop den nordvästra delen av Kimitoön med fastlandet, Sagu och vidare med Pargas, S:t Karins och Åbo.

Enligt NTM-centralens broingenjör Ari Salo är Pungböle bro i gott skick, jämfört med andra broar i landet.

– Dåliga broar finns det många av, men den här är inte en av dem, säger Salo.

Invigdes med pompa och ståt år 1972

Bron fick sin högtidliga invigning den 8 september år 1972, och ersatte då två färjor: Eknäsfärjan och Lappdalsfärjan. Eknäsfärjan gick i närheten av den nya bron, medan Lappdal finns några kilometer österut från bron.

Folk som ÅU pratat med minns att det var massvis med folk på broinvigningen och att till exempel lärare hade kommit hit med sina klasser. Det var landshövding Sylvi Siltanen som officiellt invigde bron och klippte av bandet. Också riksdagens vice talman OlaviLähteenmäki var på plats.

– Det här var ett stort och historiskt ögonblick för hela Kimitoön och en stor dag då man för första gången kunde köra över bron, minns Karl-Fredrik Laxell, som vid denna tid var kommunsekreterare i Kimito.

Det här blev den andra fasta vägförbindelsen till Kimitoön, efter den vid Strömma kanal.

Laxell var med om såväl invigningen som den högtidliga festen i Skolcentret i Kimito efteråt.

– Min uppgift var att visa de inbjudna var de skulle sitta, berättar han.

Urho Kekkonen krävde röd matta - men uteblev

En annan som var med om invigningen är Ulla Andersson, som då jobbade på kommunen. Hon vet berätta att självaste president Urho Kekkonen väntades för att inviga bron, men så blev det ändå inte. Enligt uppgift lär Kekkonen ha krävt att det ska finnas en röd matta under invigningen, vilket det också fanns.

Både matta och saxen bandet klipptes med tros finnas kvar hos kommunen.

Fler av ÅU:s källor berättar om en interkommunal arbetsgrupp av ledande politiker som drev ärendet om ett brobygge, där också fabriken i Dalsbruk (då: Wärtsilä) hade en roll. Fast Kimitoön då bestod av flera kommuner enade man alltså sina krafter för att lobba för bron.

Pungböle bro

Rabbe Bergstöm var vid denna tid medlem av kommunstyrelsen i Kimito, men deltog inte i invigningen. Hans uppgift under dagen var att avtacka färjeförarna och ordna en liten sits för dem.

– Jag åkte med på Eknäsfärjans sista tur efter att bron hade blivit invigd. Då kom en flock argsinta gäss ombord som väl ville protestera mot att rutten skulle läggas ned, minns Bergström.

Också han nämner vilken stor och viktig sak broinvigningen var i Kimito och på hela Kimitoön.

Ett stort projekt som bron föranledde var att man behövde en ny väg till Pungböle, där det vid den tiden fanns främst minde byvägar.

Brobygget föregicks av "Kimitoöns trettioåriga krig"

I ÅU har rapporterats om att brobygget föregicks av något som i Kimitoöns historia kom att kallas det trettioåriga kriget. Viljorna gällande brons placering gick nämligen starkt isär och en hård politisk debatt fördes. Skulle bron byggas vid färjfästet i Lappdal, i Eknäs eller längre upp mot Kila?

Det var då en "Interkommunal ombudsstämma för förbättrandet av kommunikationerna för Kimitoön och Hitis" inrättades och uppvaktningarna hos de "höga herrarna" i Helsingfors avlöste varandra.

Slutligen beslöt Kimitoöborna att inte längre framföra åsikter om var bron skulle placeras. Då gjorde staten slag i saken och beslöt att bygga bron där avståndet mellan ön och fastlandet var kortast.

2 000 fordon per dygn

Enligt NTM -centralens uppgifter används Pungböle bro av ungefär 2 000 fordon per dygn, vilket inte ses som en väldigt stor mängd.

Var femte år granskas bron och nästa granskning infaller nästa år. Bron renoverades år 2003 då man bland annat förnyade ytmaterialen och målade stålbalkarna.

Enligt Salo har bron en anmärkningsvärd längd på ungefär 300 meter och placerar sig bland de tio längsta broarna i Egentliga Finland och Satakunta.

Namnskyltar på kommande

Enligt ÅU:s uppgifter har Pungböle bro aldrig haft en namnskylt och det här har faktiskt aktualiserats nyligen på NTM-centralen.

Kutymen är den att alla Egentliga Finlands broar som är mer än 200 meter långa ska ha en namnskylt, och en sådan kommer också Pungböle bro snart att få – dock inte så snabbt som till 50-årsdagen. Men skyltarna är beställda och sätts på plats så fort man får dem.

Lappdalsfärjan – en viktig livsnerv som skars av

I samma veva som Pungböle bro invigdes lades också rutten från från Lappdal till fastlandet ned.

Gesterby-Tjuda byalag har sammanställt en fotoutställning om Lappdalsfärjan och visar femtio foton från olika årtionden som beskriver färjetrafikens utveckling.

Från byalaget berättar man att färjan var en viktig förbindelse mellan Kimitoön och fastlandet. Då färjetrafiken upphörde var det många av dem som bodde längs Lappdalsvägen – även äldre personer – som var tvungna att ta körkort eftersom även busstrafiken upphörde.

– Det var nio bussturer per dag som körde över färjan så det var en stor omställning för byborna när färjetrafiken upphörde. I ett senare skede ordnades periferiskjuts av kommunen, skriver byalaget i ett pressmeddelande.