Att våga föda upp enhörningar – "Det är dags att för gott ersätta skammen för ett misslyckande med stoltheten över att ha vågat"

Då november närmar sig sitt slut och december står vid dörren börjar julens förväntningar trappas upp. I denna tid sker dock även något annat.

Uppstartvärldens blickar riktas mot Helsingfors och under en kort stund är mässcentret i Böle ”THE place to be”. Världsstjärnor i form av kända investerare och framgångsrika entreprenörer tar plats på de olika scenerna och flankeras av framtidens blivande hjältar. De erfarna delar med sig av sin visdom till de yngre som ivrigt lyssnar och lär. Förhoppningsfulla affärsidéer pitchas. Förväntan är stor. Drömmen om en önskan som går i uppfyllelse.

Fenomenet Slush har funnits i över tio år och har växt till ett globalt evenemang i takt med uppstartsvågens framfart. Finland är tacksamt nog inte endast känt som värd för huvudspektaklet i vintermörkret, utan fungerar även som en grogrund för många framgångsrika startups: Rovio, Supercell, Wolt osv. Också bakom Slush hittar man kända namn inom fältet. Peter Vesterbacka – känd från just Rovio – var involverad i ett tidigt skede och Miki Kuusi – en av Wolts grundare – har fungerat som vd för evenemanget.

Men på samma sätt som i de ”stora bolagens värld” är de starkast lysande stjärnorna endast en liten del av helheten. Den stora massan är minst lika viktig som de få superframgångsrika. Att skapa en ”unicorn” - ett startup-bolag med en värdering på minst en miljard dollar - förutsätter en enormt bred bas. Och i denna bas ryms även en rad misslyckanden.

Jag har själv en längre tid genom mitt arbete varit involverad i denna fascinerande värld. Som rådgivare till startups har jag dessutom lyxen att få jobba med inte endast ett bolag, utan istället flera olika bolag och inom olika branscher. Det leder till möten med en massa inspirerande människor och en möjlighet att ta del av deras förväntan och drömmar. Att få ryckas med i den drivkraft som för bolaget framåt tills det bär. Eller brister.

Vissa kan tycka det är fullständigt befängt att kasta sig hals över huvud in i ett startup-projekt med de odds som gäller. Den risktagning som detta innebär avskräcker. Modet tryter för de flesta. Eller?

Det är ingen konst att vara modig – om man inte är rädd. Tove Janssons visdomsord. Som jag ser det kan rädslan besegras och modet stärkas med kunskap. Till denna del gläds jag åt hur goda förutsättningar vi i Finland skapar för denna slags verksamhet. Redan i ett tidigt skede i skolan ingår företagarfostran, en övergripande helhet som bl.a. ska främja positiva attityder till entreprenörskap samt utveckla kunskap, färdigheter och kompetenser relaterade till entreprenörskap. Något som kan skapa såväl förmågan att identifiera en möjlighet som kunskapen att utnyttja den. En bra grogrund.

Slush och våra världsstjärnor har också skapat en positiv hype kring entreprenörskap. Det har blivit ett verkligt och attraktivt karriärval bland yngre. Och från statens håll erbjuds goda och många finansieringsalternativ såväl i form av rena stöd som förmånliga lån. Ett bra komplement till den redan väletablerade skaran inhemska investerare i form av änglar och VC:s.

Därför tror jag att vi även i fortsättningen kan stoltsera med finsk framgång i uppstartsvärlden. Men samtidigt skulle jag uppmuntra alla att stoltsera inte endast med våra världsstjärnor, utan även med den stora massan. Att föda upp enhörningar kräver tålamod och många försök. Det inkluderar även misslyckanden. Men pengar kan inte förstöras, de flyter bara vidare. Det är dags att för gott att ersätta skammen för ett misslyckande med stoltheten över att ha vågat.

Här kan du läsa fler kolumner av Marcus Kevin.