Bara vanligt vatten

Ën kvinna
Marie C. Nordström
Publicerad:

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.

Det är redan länge sedan jag jobbade som forskare i Kalifornien. Jag bodde på gångavstånd till stranden och min arbetsplats låg i bortre änden av den. Jag levde och arbetade alltså precis så nära Stilla havet en kommer.

Havet där öppnar sig genast ända till horisonten. Inte en ö, inte en holme så långt ögat når.

Stilla havet är mycket stort och mycket salt. Vår Östersjö är… annorlunda. ”Det är alltid lika förbryllande” säger min amerikanske man när vi badar här hemma i Finland. ”Det ser ut som sjön jag växte upp vid, men vattnet är salt”.

Jag förstår vad han menar. Stugorna står på rad på andra sidan sundet. Vassen susar i den lätta vinden. Det ser precis ut som en sjö.

En annan slags kontrast som jag bär med mig från tiden i San Diego har att göra med attityden till vattnet vi dricker. Eller inte dricker. Jag skulle säga att vi i Norden generellt har en tendens att se ner på de som köper vatten på flaska. Visst finns där en poäng, men innan jag bodde och reste i USA hade jag kanske en förställning om att det var ett val man gjorde av lättja eller okunskap.

Vad gör man om det inte finns rent vatten? Det är kanske lätt att svara på den frågan. Men vad gör man om kranvattnet bara är ’ganska’ rent. Eller om vattnet smakar illa? Vattnet kanske tekniskt sett går att dricka men är starkt klorbehandlat och smakar därefter.

Bland mina vänner och kolleger i San Diego fanns det både de som köpte allt sitt vatten i butik, de som alltid hade en vattenfiltreringskanna i kylen och de som drack vattnet rakt ur kran. Men till och med där var det inte alltid möjligt att dricka kranvattnet.

Visst, min arbetsplats låg på ett fantastiskt ställe. Ibland kunde jag se delfiner då jag stod på parkeringsplatsen, men samtidigt jobbade jag i en byggnad där vi inte kunde dricka det som kom ur kranen. Det fanns drickfontäner installerade, men vi avråddes från att använda dem. Istället beställde professorerna – och betalade ur egen ficka – vatten i stora dunkar som placerades ut på de olika våningarna.

Du kan alltså jobba vid ett av världens främsta marina forskningsinstitut men inte nödvändigtvis kunna dricka vattnet som kommer ur kranen.

När jag som ung flyttade till Åbo för att studera skämtades det om hur illa vattnet smakade om somrarna, men jag märkte det aldrig själv. Jag minns inte ens när det senast varit problem med vattnet i Åbo, om man bortser från där runt Valborg när ett rör sprang läck vid Kinakvarnsgatan och vattnet fullkomligen forsade från korsning till korsning. Men våta skor gör inget om man inte behöver oroa sig för det som kommer ur kranen.

Dels handlar det såklart om tillgången på vatten. San Diego, en stad med dryga 3 miljoner invånare, ligger inklämd mellan öken och ocean. Behovet av vatten överstiger nederbörden till den grad att staden köper in upp till 90 procent av sitt vatten. Vattnet kommer från norra Kalifornien och Coloradofloden.

Ni förstår att kostnaderna är avsevärda, både på delstatsnivå och för den enskilda individen. Gud nåde den som lät vattnet rinna i onödan eller till exempel vattnade sin gräsmatta medan solen gassade. När studenterna sökte bostad poängterade hyresvärden ofta behovet av att spara på vattnet.

Jag läste nyligen en kort artikel om ett destilleri i huvudstadsregionen. I intervjun nämndes inhemska råvaror som råg naturligtvis, men man var också noga med att poängtera tillgången på gott vatten. För ett motsvarande företag i Australien utgjorde vatten den dyraste råvaran, medan man i Helsingfors kunde använda sig av kranvattnet nästan rakt av.

Ifjol initierades i Finland ett medborgarinitiativ, Vesi on meidän, med målet att förhindra en privatisering av kommunalt ägda vattenbolag och att kontrollen för vattenförsörjningen överförs till privata aktörer. Det tog bara lite mer än ett dygn för initiativet att samla 50 000 namn, och därmed överskrida gränsen för en behandling i riksdagen. När det lämnades in hade initiativet skrivits under av mer än 89 000 personer.

Tidigare i sommar stod det klart att jord- och skogsbruksutskottet enhälligt motsätter sig att privata aktörer får kontrollen över vattenförsörjningen i Finland. Därmed beslöt utskottet att förorda att medborgarinitiativet godkänns i riksdagen.

Vi vet att vattnet ligger våra hjärtan nära. Jag hoppas att ni alla får en chans att njuta av havet i sommar. Njut av solen, njut av värmen och kom ihåg att dricka mycket vatten.

"Vårt hav i förändring" är en serie kolumner skrivna av forskare i Miljö- och marinbiologi, samt profileringsområdet Havet, vid Åbo Akademi. I texterna beskrivs hur Östersjön och livet i havet fungerar och förändras, vad vi kan göra, och vad som redan görs, för ett friskare hav.

Marie C. Nordström
Publicerad: