"Tidningarna var sin tids tv" – se det nyaste avsnittet om ÅU:s historia som handlar om språkstrider och identitet

När Åbo Underrättelser grundades för nästan 200 år sedan var Åbo mångspråkigt.

– På gatorna år 1824 hördes ryska, finska, tyska och svenska. Även om Finland sedan 1809 var ryskt var svenskan fortfarande ämbetsmännens, handelns och utbildningens språk, säger Janne Väistö, forskare och expert på språkpolitik i Finland genom historien.

Även om svenskan dominerade hördes mycket finska i Åbo.

– Finska ord som "piika", "renki" och "torppari" kommer ju direkt från svenskans piga, dräng och torpare. Arbetarna på gårdarna hörde vad herrskapet sade och förfinskade det. Det blev ett slags pidginspråk, ett blandspråk som talades av personer med olika modersmål, säger han.

Språket blev ett stridsäpple

Det intressanta är att det var först efter 1840-talet som språk blev en fråga om identitet.

– Det började med nationalromantiken som fick fäste i Tyskland i början av 1800-talet. Därifrån spreds nationalromantiken till Finland och blev en språklig väckarklocka. Senare blev språkfrågan ett verkligt stridsäpple politiskt sett.

Väistö påminner om att det i Finland i mitten av 1800-talet framåt handlade om att stärka finskans ställning.

Till exempel grundades Finska litteratursällskapet, Suomen Kirjallisuuden Seura 1831 för att främja finska språket och finsk litteratur.

– Det som började med nationalromantiken blev sedan fennomani, det vill säga strävan att främja det finska, säger Janne Väistö.

Kajsaniemi och Akademen

Riko Eklundh, skådespelare och den som lotsar tittarna genom avsnitten i ÅU:s nya videohistorik, inflikar att det var de svenskspråkiga i Finland som vurmade för finskan.

– Ta Kajsaniemiparken i Helsingfors som exempel. Även om åttio procent av stadens befolkning var svenskspråkig gav man parken ett finskt namn, för att det var lite exotiskt.

Han säger att Akademiska sångföreningen, Finlands äldsta kör, som grundades 1838 och firar 185 år i år, från början var en tvåspråkig kör som sjöng på båda språken.

– I och med senare språkstrider bröt sig de finskspråkiga ur och bildade sin egen kör, Ylioppilaskunnan Laulajat, medan Akademen fortsatte som en svenskspråkig kör.

En viktig arena

Åbo Underrättelser, som andra tidningar på den tiden, var en otroligt viktig arena för debattinlägg när språkstriderna tog fart.

Janne Väistö liknar tidningarnas roll vid tv:n på 1960-talet.

– Det var via tidningarna som fennomanska, eller för den delen svekomanska, tankar förmedlades till folket. Tidningarna var den tidens massmedium som gjorde att en större publik fick veta vad som var på gång. Annars spreds nyheter och nya idéer bara från mun till mun.

Och på samma sätt som i debatten om tvångssvenskan i skolorna från 1980-talet framåt gjordes en del övertramp på bägge sidor i debatten redan också under tidigare språkstrider, menar han.

Väistös doktorsavhandling från 2017 vid Åbo Akademi handlade om skolsvenskan från 1960-talet framåt.

För att återupprätta Åbo Akademi

I början av 1900-talet tog Åbo Underrättelsers ledande redaktörer starkt ställning för att återupprätta det svenskspråkiga universitetet Åbo Akademi, då det fanns oro att universitetet i Helsingfors skulle bli finskspråkigt.

– Språk är en central del av identiteten, trots att det inte var så före 1840-talet. Här har ÅU haft en roll i snart 200 år med att förmedla nyheter på svenska till den svenskspråkiga befolkningen i regionen, säger han.

Två framtida scenarier

När det gäller svenskans ställning i fortsättningen ser Väistö, som för övrigt hör till det fåtal som har disputerat på finska vid Åbo Akademi, två möjliga scenarier.

– I och med inflyttningen som medför att andra språk blir allt vanligare kan språkpaletten om 25 år se helt annorlunda ut. Ett scenario är att landet i fortsättningen inte skulle ha två nationalspråk för att det finns så många andra språk.

Ett annat scenario är man i stället tar allt starkare fasta på att svenskan är en del av finländskheten och på sätt och vis går tillbaka till rötterna, då svenskan hade en stark ställning i landet.

– Det skulle vara att ta en ny start från det nationalromantiska och betona svenskans roll och den svenskspråkiga identiteten, säger han.