Forskningsfartyg gjorde runda i Pojoviken - därför är den fjordliknande viken intressant

Kristoffer Nöjd
Forskningsfartyget Geomari i Pojoviken.
Forskningsfartyget Geomari i Pojoviken på torsdagen.
Publicerad:

På torsdagsmorgonen öppnades klaffen på Pojoviksbroarna för forskningsfartyget Geomari. Den här gången stängdes klaffen utan dröjsmål.

Det maringeologiska forskningsfartyget Geomari med hemhamn i Esbo är en katamaran med aluminiumskrov som används gemensamt av Geologiska forskningscentralen och Marinen.

Geomari används för kartläggning av havsbotten och maringeologisk forskning.

På torsdagen gjorde man mätningar av hur partikelämnen transporteras ut i Pojoviken med Svartåns flöde.

– Mätningarna har att göra med en pro gradu-avhandling vid Helsingfors universitet, meddelar specialforskare Joonas Virtasalo på Geologiska forskningscentralen.

Men det är samtidigt fråga om en upprepning av mätningar som gjordes i Pojoviken 2018 och som resulterade i en artikel som publicerades i tidskriften "Limnology and Oceanography" med Ekenäsbon Matias Scheinin som en av medförfattarna.

– Pojoviken är intressant eftersom det finns mycket forskning därifrån sedan tidigare. Man har mer information om miljön där än vad man har om miljön på andra ställen, säger Virtasalo.

Skärmbild från Marinetraffic.com
Geomaris rutt enligt sajten Marine Traffic.
Geomaris rutt enligt sajten Marine Traffic.

Med ån transporteras mineralpariklar, lermineraler, kvarts och andra ämnen från land till vatten. I zonen där åvattnet och havsvattnet blandas, blir en del av åvattnets flytande material till partiklar genom utfällning, förklarar Virtasalo.

Det bildas också partiklar i havet som en följd av primärproduktionen, till exempel alger. Dessutom kan partiklar som landat på havsbottnen på nytt stiga upp i vattenmassan som en följd av strömmarna.

– Det är med andra ord fråga om ett rätt komplicerat system som har betydelse för Östersjöns ekosystem eftersom näringsämnena fosfor och kol transporteras i havet i huvudsak fästa vid partiklar. Om man vill förstå till exempel övergödningen är det därför centralt att undersöka hur partiklarna rör sig. Också många andra skadliga ämnen i havet rör sig med partiklarna, säger Virtasalo.

– Vi kommer säkert att göra detta igen men tidpunkten är inte fastslagen, säger Virtasalo.

Enligt Virtasalo är det för tidigt att säga någonting om hur Pojoviken mår.

Intresserad av att läsa fler ÅU-artiklar? Första månaden bara 1,00 €! Klicka här.

Reporter (Västnyland)
Publicerad: