400 ton gips ska ut på åländska åkrar i höst – ”noll-ruta” ska visa om det har effekt
John Nurminens stiftelse finansierar ett pilotprojekt gällande gipsspridning på Åland där föreningen Rädda Lumparn är koordinerande part. Stiftelsen slår vakt om Östersjön och stöder ett antal olika verksamheter för förbättrande av vattenkvaliteten i och runt Östersjön.
Förra året började man låta åländska lantbrukare få möjligheten att prova gips som jordförbättringsmedel. I år fortsätter försöken – och skalas upp.
Försök i fem kommuner
– Sammanlagt sju lantbruksföretag med 35 skiften om 100 hektar deltar under 2023, säger Alexandra de Haas, som är Rädda Lumparns koordinator för projektet.
– Det innebär att över 400 ton gips ska spridas ut nu under hösten.
Områdena finns i Vårdö, Jomala, Finström, Saltvik och Sund.
Binder ihop jorden
Hur fungerar då gips som jordförbättring och vattenräddare? Enligt ”Gips, fiber och strukturkalk – guide för jordbrukare”, utgiven av Naturresursinstitutet, så minskar gipsbehandling läckaget av fosfor och organiskt kol från åkrarna till vattnen.
– Dessutom så binder kalket ihop jorden, vilket i sig förbättrar kvaliteten på jorden, säger Alexandra de Haas.
Vill minska påverkan
En av de åländska bönderna som i veckan passade på att testa metoden med gips var Kristoffer Lundberg från Gesterby Mjölk. Han framhåller dock att den främsta anledningen för honom att pröva på inte handlade om jordförbättring, utan för att minska sin påverkan på det åländska vattnet.
– Det är en bra grej för miljön och vattenkvaliteten framför allt, säger han.
– I huvudsaken det vi hoppas på. Att förbättra vattnet på Åland är A och O för oss. Om det dessutom är bra för mig så är det bara hemåt.
Tror bönder inte bryr sig
Han menar att människor med mindre kunskap om hur jordbruk bedrivs ibland ser bönder som storförorenare utan samvete.
– Många tror inte att jordbrukare tänker på att värna om sådana värden, att vi inte bryr oss, säger han till Nyan.
– Men vi lever här som alla andra och lider lika mycket som alla andra av försämrat vatten.
Han vet inte varför det blivit så med folks attityder. Kanske har tiderna förändrats:
– Gemene man har absolut kommit bort från jordbrukslivet. Folk förstår inte riktigt vad man håller på med alla gånger.
Lerjord luckras upp
Kristoffer Lundberg är med sina olika företag och gårdar en av de största mjölkbönderna på Åland, med cirka 700–800 kor. Maten till dem odlar han på åkermark som han tror mår bra av gips – lerjord luckras upp av gipsbehandling.
– Det kan bli bra för alla det här, säger han.
Inför den första spridningen 2022 togs jordprover av ÅMHM. Under våren 2023 har också vattenprover tagits kontinuerligt i Sund Gesterby. Jämförande provtagning sker sedan på nytt under 2024. Då vet man mera om hur väl försöken slår ut.
”Noll-ruta”
– Nytt för i år är också att vi i samråd med Ålands hushållningssällskap har rekommenderat lantbrukarna att skapa en så kallad ”noll-ruta” på åkrarna det sprids gips på, säger Alexandra de Haas.
– Vid och i rutan sprids ingen gips, vilket gör att lantbrukaren sedan kan se om det är någon skillnad i markstrukturen på de områden som det spridits gips på, jämfört med noll-rutan.
Nästa år får vi besked.
Michael Hancock/Nya Åland
Arbetet med jordbruket är långsiktigt – gipsbehandling är inte enda alternativet, säger expert
Gips på åkrarna skadar inte odlingarna – forskare vill nu se mera gips på åkrarna
Jordbrukare och bonde på Heisala: Gips är bra men lite av en ”quick fix”
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.