Kimitoöns skogsvårdsplan och den tillhörande alternativa planen har diskuterats ivrigt på Kimitoön. Kommunen äger cirka 370 hektar skogar och i dem har naturkunniga i en färsk inventering gjort 260 observationer…
Den här artikeln är exklusiv för ÅU:s betalande läsare.
Våra nyhetspaket ger dig fri tillgång till alla
Åbo Underrättelsers nyheter, reportage och artiklar på webben.
5 kommentarer: “19 rödlistade arter i Kimitoöskogar på områden för avverkning – skogsvårdsplan upp till beslut på tisdag”
Satu Zwerver skrev
Tack, ordförande. Tyvärr tänker jag inte på samma sätt. Enligt min övertygelse skall en politiker – särskilt dom som sitter på tyngre platser – inte bara representera sina väljare men också demokratin. Demokratin betyder att man tillåter olika åsikter och diskuterar dom öppet före beslutet tas. Här har det varit brister i skogsplanprocessen, som jag skrivit tidigare om.
Helena Fabritius skrev
Satu Z, jag representerar de kommun innevånare som gett sin röst till mig vid senaste kommunalval. Jag representerar inte flere eller färre ö-bor, Hoppas alla invalda förtroendevalda tänker lika.
Satu I Zwerver skrev
Den där aspstubben var alltså på ett område, som hade huggits tio år tidigare och som var bara 40 m borta från skogskant, man samlade prov i fyra år med 8-10 fällor och som skrivaren Hans Ahnlund säger ”Huruvida samtliga redovisade insektsarter verkligen utvecklats i eller av annat skal aktivt uppsökt aspen är givetvis svårt att avgöra.”
På andra sidan var Södertörnsprojektet gjord så, att fältkontrollerna inte alltid har kunnats utföras vid lämplig tidpunkt och vissa områden har inverterats mycket översiktligt. Så riktiga parallellstudier var dom här två inte. Jag förstor nog Ahnlunds kritik, men i många fall har bra utförda rödlistor sin funktion.
För ju, det är sant att rödlistade arter är naturvårdarnas redskap. Det hör liksom till.
Rödlistade arter är en del av information som borde tas i beaktande när man nu planerar hur skogen skall skötas. Nu har kommunen fått detta, gratis. Det är ganska sent, en vecka före beslutet skall tas. När man har planerat ända sedan 2021.
Kallhygge påverkar nog negativt större djurens revirer, möjligheter till rekreation och turism samt kommunens rykte som en grön, miljövänlig kommun. För att inte prata om begränsade möjligheter till att påverka beslut. Kan vi bara inte först diskutera vad det är vi vill med skogen? Att inte bara göra skogsplanen som det har alltid gjorts. Följa tiden, ändra metoder.
Vad gör man förresten med skogar som kommunen köper via sin förköpsrätt? Där finns också jord- och skogsbruksdominerade områden med särskilda miljövärden och jord- och skogsbruksdominerat område med särskilt behov av att styra friluftslivet
eller miljövärden. Är dom med i skogsplanen?
Satu I Zwerver skrev
Fabritius låter här sin yrkesroll som representat av privata skogsägare påverka för mycket sin roll som representat av kommuninvånare, som tillsammans är ägare för kommunens skogar. Här är det alltså skogsägare som har inventariserat skogar. Jag är annars av samma åsikt med Fabritius om inventeringar på annans mark utan lov.
Miljöprogrammet stöder den gjorda inventeringen: ”Kommunen kartlägger potentiella vårdbiotoper/kulturbiotoper på sin egen mark och skapar en behandlingsplan för dem” sägs det i programmet. Ändå säger tekniska chefen Ralf Nyholm att ”inventeringen som sådan inte har en roll i beredningen, där det tidigare förslaget om skogsvårdsplan ligger som grund”. Varför ligger inte dom tre initiativen som lämnats in om ärendet, den äldsta från 2019, som grund till den nya skogsplanen? En av initiativen är en fullmäktigemotion som skall behandlas i fullmäktige. Det har ännu inte hänt. Skall vi inte vänta tills motionen är slutbehandlat först?
Clas Henriksson skrev
Rödlistade arter liksom flygekorrspillning är ofta redskap i naturvårdarnas tjänst.
Skadan av ett kalhygge är förmodligen inte desto större beträffande rödlistade insektarter och annat som växer på död ved , om man lämnar stubbar och kvistar kvar på hyggesområdet.
En undersökning på 1990-talet i Sverige (Södertörnsprojektet) kunde avslöja att man på 481 skogslotter på tillsammans 900 kvadratkilometer kunde hitta 200 rödlistade arter av vilka 44 var beroende av död ved. En parallellstudie där man undersökte en enda aspstubbe på ett kalhygge, hittades däremot i stubben 193 vedlevande insektarter, av vilka 31 var rödlistade. Allt är alltså inte så som det ser ut.
(Entomologisk tidskrift,nr.4 1996)
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.
Tack, ordförande. Tyvärr tänker jag inte på samma sätt. Enligt min övertygelse skall en politiker – särskilt dom som sitter på tyngre platser – inte bara representera sina väljare men också demokratin. Demokratin betyder att man tillåter olika åsikter och diskuterar dom öppet före beslutet tas. Här har det varit brister i skogsplanprocessen, som jag skrivit tidigare om.
Satu Z, jag representerar de kommun innevånare som gett sin röst till mig vid senaste kommunalval. Jag representerar inte flere eller färre ö-bor, Hoppas alla invalda förtroendevalda tänker lika.
Den där aspstubben var alltså på ett område, som hade huggits tio år tidigare och som var bara 40 m borta från skogskant, man samlade prov i fyra år med 8-10 fällor och som skrivaren Hans Ahnlund säger ”Huruvida samtliga redovisade insektsarter verkligen utvecklats i eller av annat skal aktivt uppsökt aspen är givetvis svårt att avgöra.”
På andra sidan var Södertörnsprojektet gjord så, att fältkontrollerna inte alltid har kunnats utföras vid lämplig tidpunkt och vissa områden har inverterats mycket översiktligt. Så riktiga parallellstudier var dom här två inte. Jag förstor nog Ahnlunds kritik, men i många fall har bra utförda rödlistor sin funktion.
För ju, det är sant att rödlistade arter är naturvårdarnas redskap. Det hör liksom till.
Rödlistade arter är en del av information som borde tas i beaktande när man nu planerar hur skogen skall skötas. Nu har kommunen fått detta, gratis. Det är ganska sent, en vecka före beslutet skall tas. När man har planerat ända sedan 2021.
Kallhygge påverkar nog negativt större djurens revirer, möjligheter till rekreation och turism samt kommunens rykte som en grön, miljövänlig kommun. För att inte prata om begränsade möjligheter till att påverka beslut. Kan vi bara inte först diskutera vad det är vi vill med skogen? Att inte bara göra skogsplanen som det har alltid gjorts. Följa tiden, ändra metoder.
Vad gör man förresten med skogar som kommunen köper via sin förköpsrätt? Där finns också jord- och skogsbruksdominerade områden med särskilda miljövärden och jord- och skogsbruksdominerat område med särskilt behov av att styra friluftslivet
eller miljövärden. Är dom med i skogsplanen?
Fabritius låter här sin yrkesroll som representat av privata skogsägare påverka för mycket sin roll som representat av kommuninvånare, som tillsammans är ägare för kommunens skogar. Här är det alltså skogsägare som har inventariserat skogar. Jag är annars av samma åsikt med Fabritius om inventeringar på annans mark utan lov.
Miljöprogrammet stöder den gjorda inventeringen: ”Kommunen kartlägger potentiella vårdbiotoper/kulturbiotoper på sin egen mark och skapar en behandlingsplan för dem” sägs det i programmet. Ändå säger tekniska chefen Ralf Nyholm att ”inventeringen som sådan inte har en roll i beredningen, där det tidigare förslaget om skogsvårdsplan ligger som grund”. Varför ligger inte dom tre initiativen som lämnats in om ärendet, den äldsta från 2019, som grund till den nya skogsplanen? En av initiativen är en fullmäktigemotion som skall behandlas i fullmäktige. Det har ännu inte hänt. Skall vi inte vänta tills motionen är slutbehandlat först?
Rödlistade arter liksom flygekorrspillning är ofta redskap i naturvårdarnas tjänst.
Skadan av ett kalhygge är förmodligen inte desto större beträffande rödlistade insektarter och annat som växer på död ved , om man lämnar stubbar och kvistar kvar på hyggesområdet.
En undersökning på 1990-talet i Sverige (Södertörnsprojektet) kunde avslöja att man på 481 skogslotter på tillsammans 900 kvadratkilometer kunde hitta 200 rödlistade arter av vilka 44 var beroende av död ved. En parallellstudie där man undersökte en enda aspstubbe på ett kalhygge, hittades däremot i stubben 193 vedlevande insektarter, av vilka 31 var rödlistade. Allt är alltså inte så som det ser ut.
(Entomologisk tidskrift,nr.4 1996)