19 bananlådor med dokument – nu söker sjöhistorikerna mera info om Nagurederis historia
På ett bord i ett av rummen i Åbo Akademis Sjöhistoriska institut i Forum Marinum ligger en salig blandning av bland annat passagerar- och avlöningslistor, verifikat, 37 fraktböcker och 207 biljettböcker.
Dokumenten har tillhört Ångbåt ab Södra Nagu som var verksamt mellan åren 1924 till 1964.
Kim LundI rederiets flotta ingick ångfartygen S/S Östern och S/S Sandels som då upprätthöll förbindelsebåtstrafiken från Åbo ut till Nagu, Korpo och Houtskärs skärgårdar och som fungerade som livlinor för skärgårdsborna.
Materialet är en del av rederiets arkiv som institutet i fjol fick som donation av Nagu hembygdsförening.
– Totalt är det 19 bananlådor fulla med noggranna anteckningar över bland annat frakten. Man kan till exempel se varenda äggkartong som skickades, man ser vad för sorts varor som transporterades och hur mycket de vägde. Det finns också anteckningar på vad skärgårdsborna beställde och vad som skickades till fastlandet.
– Det finns också en anteckning om en vapenlast som skickades till Korpoström några dagar före vinterkriget, säger amanuens Thomas Wilman.
Kim LundMed ekonomiskt stöd av Löfgrens fond har institutet anställt historiestuderanden Max Andersson för att gå igenom materialet.
– Det är ett heltidsjobb som jag tycker att är intressant. En liten detalj är noteringen av president Urho Kekkonens besök på Nötö år 1961.
De handlingar som Andersson nu går igenom härstammar från tiden mellan åren 1927 till 1947, men det saknas fortfarande material.
Bland annat har man inte hittat några styrelseprotokoll, logg- och aktieböcker samt styrelseprotokoll. Också dokumenten från tiden 1947–1965 är borta.
Materialet kan bli utställning
Nu hoppas Sjöhistoriska institutets intendent Kasper Westerlund att skärgårdsborna söker igenom sina vindar, uthus och skrymseln och skrån där det kan finnas bortglömda dokument och annat material som till exempel fotografier från Nagurederiets 20 sista år.
Eftersom kommunerna gick in som majorietsägare i rederiet kan det också finnas intressanta handlingar i kommunarkiven.
– När vi gått genom allt material görs rederiarkivet tillgängligt för allmänheten. Kanske kunde det också ordnas en utställning om rederiets intressanta historia, säger Westerlund.
Rederiet slutade trafikera år 1964 och gick i konkurs tre år senare.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.